Aftonbladet – 17 maj 1867, sida 3

åren med såväl Danmark som Preussen af slutna postfördrag. Sälunda om exempelvis ett bref från Kjö benhavn till Stockholm i stället för att, så som rätteligen vederborde, vara betaldt met S ek., är försedt med frimärken till värd af endast 7 sk., uttages hos adressaten fe lande 1 sk. samt derutöiver skilnaden mel lan de olika afgifter, som belöpa för bre allt eftersom befordringsafgiften utgöres a afsändaren eller mottagaren. Denna skil nad är här 3 öre, och således blir lösen i si helnet 5 öre. Med tillämpning af enahand: stladgancea, som gälla för den svensk franska korrespondensen, skulle deremo samma bref från Kjöbenhavn till Stockholn böra, oaktadt derå anbragta frimärken, 1ö sas med 20 öre. ? Den omständigheten att brefvigten i och Frankrike är så väsentligen olika, ar icke annat än verka derhän att, såsom ede1 korrespondent anmärker, fall ofta mäste in. träffa, då ett bref, som af afsändaren an. tagits uppgå till endast enkel brefvigt, och derför frankerats med 1 franc, eller 72 öre, befinnes vid behandlingen å vederbörande postanstalt böra draga ett högre porto, då, med tillämpning af nu gällande konvention, de åsatta frimärkena alldeles icke blifva korrespondenterna tillgodoberäknade. Denna utan tvifvel ganska stora olägenhet kan icke afbjelpas annat än genom förändring af hithörande stadganden i nu gällande svensk-franska postkonvention. Vi avse oss oförhindrade meddela, att vid den skriftvexling, som hittills förts rörande förändrade vilkor för postutvexlingen mellan Sverge och Frankrike, man å ömse sidor uttalat sig för antagandet af enahanda föreskrifter härom, som förekomma i de sedvast afslutna postfördragen med Danmark och Preussen. Det torde således vara nåson anledning förutsätta, att icke alltför ång tid skall dröja innan enahanda fördel an tillgodokomma äfven korrespondensen nellan Sverge och Frankrike. Och skälien lärer väl kunna påräknas attisammanang dermed äfven skall åvägabringas en ortonedsättning, ungetärligen motsvarande en betydliga minskning i transitafgift till Janmark och Preussen, som blifvit en följd f de förenämnda, sednast afslutna, poskörragen. W. R.