Aftonbladet – 17 maj 1867, sida 3

ligt för granskaren af den polemik i Göt borgs Handelsoch Sjöfartstidning, so uppstått mellas två insändare rörande Vt nersborg-— Herrljunga-banan, Fn insändar för den 22 Mars påpekar, i likhet me Venersborgstidningen, missbruk, agitation och egennyttiga tilltag vid det stora arbetet älltmer fromtränga sanningar, den ena efte den andra, att intriger innästlat sig vid de aa ministrativa ock effektiva delarne af företaget hvilka i betänklig grad hota dess utförbarhe och bestånd. Ått åtskilliga mindre duglig ; personer engagerats af dels egennytliga beräk , nirgar, dels af andra konsiderationer, är tem -ligen allmänt bekant?. Att en jernvägsdirek tion och dess verkställande ingeniör opåtal låta dylika omdömen genomgå flera tidnin ger, ger högt begrepp om deras tålamod ja, snart sagdt, likgiltighet om allmänn: ; J opinionen. Frågan skulle kanske dött bort iom ej samma artikel beklagat att jernvägs bolaget ?varit i saknad af en lämplig oci skicklig person för ombesörjandet af des affärsangelägenheter så inom som utom Jan Idet?. Ehuru detta var vida mindre stäld I mot person, än hvad vi förut omnämnt om ock ett i många fall sakrikt svaj från hr Lorentz Tiden i Manchester (i fir man Lemnitz OC:i), som förklarar sig vari jernvägsbolagets uppköpare utomlands och stå för hvad han gjort. Vi hemta deru följande utdrag: ?Båväl svenska staten som de enskilda jeravägsbolagen ha begagnat kommissionär för inköp här i landet och i kommissionsarvode erlagt 2 procent. Till följd af mitt intresse för orten och det sparsamhetssystem, som ifrån företagets början gjorde sig gällande, erbjöd jag mig att utföra Venersborgsbolagets beställningar emot ett kommissionsarvode af en procent. Materielen till denna bana, åtminstone den som införskrifvits från utlandet, är ialla afseenden fullkomligt lika god som den något annat bolåg i Sverge erhållit, isynnerhet som den i de flesta fall är tillverkad på samma verkstäder och enligt samma uppgifter, men. den är tillika i de flesta fall billigare än någon hittills i Sverge införskrifven materiel. Af den materiel, som från utlandet erhållits, uppgående i värde till närmare 1 million rdr, utgöres nära hälften sf jernvägsskenor. Enligt Bohusläns Tidning af den 13 Jan, 1865 betalte Tons. sh. Svenska staten 1864, Okt... 7000 å 7. — Venersborg, — 1864, Nov... 4000 å 6. 15, och detta eburu dessa rails gjordes vid samma jernverk som svenska statens och oaktadt de voro lättare än dessa; och det är väl kändt att ju tyngre skenorna äro, ju billigare kunna de tillverkas, ja skilnaden i tillverkningskostnaden emellan statens och Venersborgs skenor utgör omkring 10 sh. vr ton. Vid beställningar af vexlingar, väsdbord, godsvagnar, bjul och axlar m. m., liksom maskiner i allmänhet, är det ett all mönt antaget bruk här i landet, att fabrikanter godtgöra kommissionären ända till 5 procents provision, oberoende af hvad pris eller vilkor, som äfven direkt må vara på tör. hand uppgjordt emellan fabrikanten och jernvägsbolaget eller dess ingeniörer. Detta gäller ifven hvad staten beträffar och förklarar huru svenska staten kan erhålla samma maeriel billigare genom att vända sig till på-1Iitlig kommissionär, än genom att direkt vända sig till fabrikanterna eller utskickal ngeniörer för uppköpen, i likhet med hvad: Då sednare tid skett.? ! Den ko, som alla vilja mjölke, statens ko, j ir visserligen ännu ej bortkommen ; men hvar : na de 5 proc. af mjölken tagit vägen, som ir Tidn så uppriktigt omtalar, då han anör att ?fabrikanten godigör kommissionären inda till 5 proc. provision, oberoendeaf hvad ris eller vilkor, som äfven direkt må varal! vå förhand uppgjordt emellen fabrikanten ch jernvägsbolaget eller dess ingeniörer. Detta gäller äfven hvad staten beträffar?. Hr Tiden påstår, att Venersborgsbanans kenor äro 10 shillings sterling dyrare pr on i tillverkning än statens, och med hänyn till deras mindre vigt pr fot än statens, r hans uppgift sannolik, ja kanske fulit iktig. Men hur kommer det sig då, att taten år 1864 betalt 7 pr ton för 7000 ons skenor, då Venersborgsbanan samma r, men en månad sednare, endast betalt 15 sbilliogs för ett mindre parti eller 000 tons lättare rails, som anses vara 10 hiliiogs dyrare i tillverkning. Då dessa åda partier skenor äro togna på samma tid rån samma fabrik, skulle statens efter denna eräkning blott kostat 6 5 sh. pr ton, beräknadt prisnedsättning för ett 75 procent förre parti — jernvägsstyrelsen skulle sådes ensamt på denna affir kunnat inespera staten en utgift af öfver 92,000 rdr. Man måste på samma gång beundra hr idens uppr ktighet och oegennytta. Han ar blott debiterat Venersborgsbanan 1 proent i kommission och icke de vanliga urtager, hvilka de större husen i England lid betrakta som en sjelfskrifven vinst?. länne statens kommissionärer visat samma ppoffrande välvilja? Eller vill möjligen r Tidn påpeka att så ej varit förhållanet, när han yttrar att större hus alltid beakta courtlagen som en sjelfskrifven vinst och derjemte beräkna 2 procent i komission af beställaren (svenska staten) samt procent af leverantören, hvilket hoplagdt ör en vacker förtjenst med ringa besvär. Sverge har skäl att med tacksamhet motga såväl de upplysningar, hi Tiden lem-r at i denna för hela landet vigtiga fråga, sm den tjenst han för billigt pris lemnat i? enersborgsbanan, ty vi böra aldrig glömma h tt det är hufvadsakligen med statens me: våra enskilda banor byggas. Af detta k äl borde det ock vara rikets revisorer mt andra öfvervekande myndigheter anläget att, mer än som nu sker, öfvervaka S ;vändandet af de medel, staten såsom lån E mnar dylika företag. Att ett dylikt öfver-N kande är väl behöfligt, visar den i artiIns början påpekade striden. Courtage, kommission, provision, discount h — humbug kunna vi ej komma ifrån på mat sätt än genom inhemsk tillverkning 3 välkända fabrikanter. Den svenska ärsheten har, Gudi lof, ej ännu emigrerat, än många åtgärder varit dertill förm 4 SR BR