TR — Isarne och sjöfarten. Från Öregrund skrifver D. B:s korrespondent i förgår: Isen qvarligger härifrån staden norrut. 7 å 8 graders köld om nätterna stärker densamma betydligt. Vinden O. å NO. — Uti ett enskildt bref från Umeå af den 7 dennes skrifves härom följande till N. D. A.: PAnvonu i Maj månad är hafsisen här uppe så försvarlig, att finnarne kunnat göra sina färder öfver till Umeå, och den kalla väderleken har föga förmått att minska de betydliga snöoch ismassor, som finnas. In uti hamnarne är isen 1!2 aln tjock, och hafsvaken går ej längre nordvart öfver än mot Långgrogrundet, 2 mil utanför Jernäsudde, mot Lördagshällan samt ostvart öfver mot Sydostbrottet och Norrskären. Föga ntsigt är, att sjöfarten i denna månad kan taga sin början, hvilket åter kommer att medföra stora bekymmer för ortens befolkning, ty spanmålsförråden äro nära slut, och prisen å spanmål äro betydligt höga. På vissa ställen lär det vara verklig hungersnöd.? — Sjöfarten till och ifrån Linköping är nu öppnad. I lördags anlände dit icke mindre än fyra ångfartyg, nemligen Hans Brask från Motala samt Motala Ström, Birger Jarl och Strömsholm från Göteborg. — Från Örebro skrifves: Angbåten Arboga n:r 1, som i söndags afgick från Arboga, återkom dit i måndags omkring kl. 11 f. m., utan att ha kunnat framtränga längre än vid pass 2 mil hitom BStrengnäs, der den mötte 16 till 18 tums is, hvilken naturligtvis ej kunde genombrytas. Sjöfartens öppnande på det hållet torde således låta vänta på sig ännu några cagar. — Enligt underrättelser från Wenersborg var isen i förgår å Wenern än mer sammanvpackad och omöjlig att forcera förrän förändring i vinden inträdt. Ångfartyget Vikingen satt sedan i söndags fast i isen vid Bastungen, ångfartygen Edsvalla och Askersund befunno sig vid Takviksudden, ångfartygen Sälboda och Wenersborg hade återvändt till Sikhall, och ångfartygen Thor, Wettern, Freja, Sten Sture och Vieille Montagne qvarlågo i Wenersborg.