icke medgifvit, eller kunnat medgifva dess omedelbara lösning. Hotande moln förmörka utsigten till Europas framtid, äfven för vårt land kunna de blifva ödesdigra. I alla skiften skall Svea folk dock alltid visa, att ärlig fred och sann aktning för allas rätt äro dess lösen, frihetens oberoende dess mål, och fäderneslandets ära dess vilkor. Lifvad af sådana känslor, och med en från hjertat gående önskan om lycka och välsignelse för konung och konungahus, anhåller första kammaren underdånigst att i Eders Kongl. Maj:ts nåd och ynnest städse få vara innesluten. Andra kammarens talman yttrade: Stormäktigste Allernådigste Konung ! De första bladen af den nya svenska riksdagens historia äro nu fullskrifna och höra under framtidens dom. Vi tro, att de skola vittna om redligt arbete för fäderneslandets välgång, äfven i sådana delar, der misstag möjligen äro begångna och regeringens eller folkets förhoppningar icke blifvit uppfyllda. Säkert är att, hvad de afgjorda anslagsfrågorna särskildt beträffar, ställningen varit svårare än vanligt. Folkombuden hafva å ena sidan med fullt förtroende velat gå Eders K. M:ts landsfaderliga önskningar till mötes; men å andra sidan hafva landets närvarande ekonomiska förhållanden nödgat dem till all den sparsamhet, som utan verklig skada kunnat iakttagas. Huruvida i hvarje fall den bästa utvägen blifvit funnen, tillkommer icke de beslutande sjelfva att bedöma. Den försäkran må dock frimodigt här afgifvas, att i undersåtlig vördnad och kärlek ingenting brustit och ingenting kan brista. Efter denna dag återvända vi till våra hembygder och de verkningskretsar der blifvit oss anvisade. Vi medtaga dit rika erfarenheter och många dyrbara minnen. Såsom ett af de skönaste bland dessa sednare räkna vi förskingrandet af det moln, som nyligen hvilade öfver konungahuset och hotade att genom döden beröfva oss en af dess medlemmar. Sådana företeelser betraktar ej vårt folk såsom en liknöjd åskådere, ntan det känner sin konungs sorg såsom sin egen sorg och sin konungs glädje såsom sin egen glädje. Derföre prisar det nu lifvets och dödens Herre, att han behagade afvända sorgen, och både med afseende på hvad som varit och hvad som skall komma bedja millioner af uppriktigt hjerta: Gud bevare konungen och konungahuset! Härmed frambär riksdagens andra kammare sin underdåniga afskedshelsning och anhåller att i Eders K. M:ts nådiga ynnest och bevågenhet få vara innesluten. Efter högtidligheten på rikssalen samlades : ala 1. ar Pa an dan