Aftonbladet – 15 maj 1867, sida 2

an lastat Guds ord, att hällas fill strafiarbete 1 ex månader. (Besvärshänvisningen följer). Kommunalt. iidningarne bafva nyligen meddelat en inderrättelse från Örebro huruledes den i Örjan af månaden för länet afgifoa uppördsredovisning utfallit på ett särdeles tillredsställande sätt. Emoligt de meddelade ippgifterna skulle afkortningarne gått till öga mer än 194 proc. och restantierna, om utgjort ungefär 2 proc. af uppbördsumman, till största delen bestått 1 böter och ännu ej försåldt tiondejern semt dylika vos:er. I glädjen? heter det, gaf länets vöfding en ståtlig middag.? Säkert kan ingen missunna höfdingen en å befogad anledning till glädje. Hvarje stockholms skattskyldige invånare önoskar ock säkerligen af uppriktigt hjerta stadens höfding öfverstäthällaren, att årligen få en lylik anledning till en ståtlig middag. Det ir blott att beklaga, att den sistoämnda nöfdingen sjelf gjort hvad han kunnat för att slippa anledningen. Stockholms uppbördsmän äro kronoippbördskommissarierna, skyldiga de, likasom länens, ej blott att debitera utan äfven tt inkassera och indrifva uppbörden. De oetydligaste uppbördsbeloppen utgöres här af kommunalutskylder, och uppbördskommissariernas bästa inkomster hemtas från provisioner å dessa utskylder. Härom är i och för sig intet att säga, men så mycket mer torde vara att anmärka mot den stadsade beräkningsgrunden för provisionerna. Dessa beräknas nemligen på det debiterade utskyldsbeloppet, ej på det af uppbördsmännen verkligen indrifna, Uppbördskom missariernas ekonomiska intresse befordras sälunda endast genom höga debiteringsbelopp; om dessa verkligen inflyta är i nyssnämnda afseerde för dem likgiltigt. Både stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige hafva yrkat ändring häruti, men, tack vire öfversäthållarens, naturligtvis af K. M:t stställda beslut, utan all verkan. Ar de utfärdade debetsedlarne afskritvas eller, såsom det heter, afkortas också efter hvad det påstås en full tredjedel. An mera, om en auf taxeringskomiten åsatt skatt sedermera i vederbörlig ordning nedsättes och sälunda hela debiteringsätgärden varit oriktig, lärer ändock provision utgå och detta skall till och med för ej längesedan bedrifvits så käckt, att ej ens de af pröningskomitån gjorda nedsättningar fått verka på provisionsbeloppet. Då nu öfverståhållarens artighet mot uppbördskommissarierna sått ända derhän, ait förordna dessa till ordförande i bevillningsberedningarne, och sälunda göra kronans ombud till de, som i ämsta rummet skola inverka på och föreslå debiteringsbeloppen, så lärer man icke kunna billigtvis tania öfverståthållaren om, detta allt oaktadt, debitering och uppbörd ej förete flera vidrigheter än händelsen verkligen är. Det vore sannerligen ej ur vägen om, till bemötande af de anmärkningar som man och man emellan ofta höras emot öfverståthåällareembetets förferande härutinnan, några upplysningar om verkliga förhållandet meddelades allmänheten. Mödan vore väl ej så stor, att i lämplig tabellform för de fem sista åren uppgifva antalet på utfärdade och afkortade debeisedlar, samt de biterade och verkligen erlagda belopp at hvarje kommunaiafgift, jemte beloppet at den provision, som för hvarje afgift utgått till uppbördskommissarierna. Kunna an märkningarne vederläggas, skall det ske på detta sätt, och öfverstäthållaren synes Os: sannerligen skyldig både sig sjelf och upp bördskommissarierna att, om ske kan, nå got härvid åtgöra, sedan han förhjelpt dessa sednare till den falska ställning som är ep nödvändig följd af dessas ordförandeskap i taxeringsberedningarne och deras provisionsberäkning på debiterade, istället för på levererade belopp. Det finnes emellertid en utväg, att på samma gång undvika olägenheterna af öfver täthällarens provisionsberäkningar och. bereda Stockholms invånare åtskilliga för. delar, Detta är att helt enk:l befria de under öfverståthållaren lydande kronouppbördskommissarierna från besväret med kommunaluppbörden och läta denna verkställas af särskilda uppbördsmän, Härigenom kunde ock vinnas den fördel, att då nu kronooch kommunal-utskylder på en gäng indrifvas i början af året, hvilket för mången gör en kännbar olägenhet, uppbörde: af kommunal utskylderna kunde förflyttas till annan tid på äret, till och med fördelas t. ex. med hälften på hvardera af Juni och September månader. En synnerlig fördel skulle härisenom beredas hela den del af befolkninoen, hvars bästa inkomster erhållas under sommaren. Hvad som mycket skulle underätta verkställandet af detta, utan stadens betungande med utgifter för en ny uppbörd:mannakår, vore, om kommunalutskylderna, stället för de många titlar, hvaruuder de wu utgå, förenklades till en afgift å fastigeter, beräknad efter hvarje tusental af fatighetsvärdet, och en kommunalskatt, beäknad efter andra artikelns bevilln ng. Deviteringen blir då så lätt, att ej flere tjentemän böra behöfvas, än som godt kunna flönas med bestämde löner, ej öfverstigande ;eloppet af nuvarande provisioner. Stadens nvånare hede i allt fall som gifven vinst tt ega uppbördsmän, hvilka ej vore intreserade att uppdrifva taxeringsbeloppen, och utt kunna på olika tider få erlägga sina ut kylder och ej onödigt betungas genom desas infordrande på en gång vid en för mån sen olämplig tid af året. En sådan förnkling af utskyldstitlarne, som nyss nämnlag hör hlitva an fäålid af likaställiohetena