Aftonbladet – 13 maj 1867, sida 2

Sverge coh Norge på verldsutställniogen år 1867. Under denna rubrik innehåller franska tidningen Patrie följande artikel: ?Metallurgi. — Då man inkommer inom palatsets inhägnad från den stora Rue de Russie, är det omöjligt för den besökande att icke till höger i maskingaHeriet genast inkttaga en dyster pyramid-af omkring :9 mötres höjd bildad af jernoch stålstänger och med den svenska tlaggan på sin spets. Dess fot hvilar på ofantliga block af malmer, hemtade sombga från Dannemora, Sverges ryktbaraste, andra från Persbergs, Stribergs, Norbergs och Grängesbergets grifvefält. Det är med rätta de skandinaviska staterna sökt lifligi draga uppmärksamheten på produkterna af den metailurgiska industrien, hvilken hos dem uppnått en utomordentlig utveckling, produkter, af hvilka de flesta förvärfvat sig en obestridd öfverlägsenhet på verldens marknader. Denna industris utsträckning och de resultater hon vunnit kunna tillskrifvas flera orsaker, af hvilka några bero af naturen, de öfriga af producentens ansträngningar och de framsteg, han förstått göra eller begagna sig af. VI vilja i korthet redogöra för bådadera. De malmer, ur hvilka man utdrager de svenska och norska jernsorterna, ega stor renhet; jernet befinner sig i dem vanligen i tillständ af magnetisk oxid och stundom af peroxid, och behandlas i masugnar, som uteslutande uppvärmas med träkol. Men det är en fullkomligt erkänd sanning, att för jern, isynnerhet ståljern, beror produktens qvalitet af den använda malmens, utan att vågon arbetsmetod hittills lyckats upphjelpa råämnets underlägsenhet. Således äro de jernsorter för ståltillverkning, hvilka erhållas af Dannemora-malmer, de mest eftersökta, och till denza dag har ingen konkurrens lyckats att snnat än bättre lägga deras goda beskaftenheti dagen. Här likasom i mänga andra fall är alltså paturen mäktigare än konsten och lägger i arbetarens händer det första elementet till framgång. Hon har gjort ännu mera: hon har begåfvat landet med ofantliga skogar, som äro illräckliga att rikligt med vegetabiliskt bränle förse alla masugnar. Och om det stuniom behöfves transportera veden och malmen långa vägar till bruket, tackjernet till smedjaa och jernet till inskeppningshamnen, uru ofantliga kommunikationsleder lemnar väl icke hafvet med sina talrika vikar, fjorlar, strömmar och insjöar, samt slutligen nön, som täcker marken fem månader af ret. Dessa lyckliga förhållanden ha blifvit tillsodogjorda af en kraftig och arbetsam beolkning, som ledes af kloka och skickliga ndustriidkare. Mer än 5000 arbetare, hvilas dagspenning varierar från 1 franc 50 ent. till 2 fr. 50 cent., upphemta årligen ir Sverges 524 bearbetade jerngrufvor 510,000 ons malm. 300 masugnar, 500 stångjernsmedjor och åtskilliga jernoch stålnanufaktorier sysselsätta ytterligare 14,000 rbetare, hvilkas dagspenniovg utgör från fr. 50 cent. ända till 6 fr. Utan att ingå i detaljer om de förfaringsätt, som begagnas vid malmens behanding och bearbetning till tackjern, jern eller tål, måste vi framhålla det faktum, att de åda länderna icke förblifvit främmande för ågon af den metellurgiska konstens för