Aftonbladet – 10 maj 1867, sida 3

Article Image
D tieombudsmannen inlemnat en skrift, hvari ha med åberopande af 96 och 101 regeringsfo men samt den för justitieombudsmansen gällanc instruktion, vördsamt anhållit att hr justitieon budsmannen måtte inför riksrätten åtala de he rar ledamöter af högsta domstolen, som deltag i den slutliga pröfningen af Cimbriamålet, läg gande hr Beckman samma ledamöter till last: ?1:o att, fastän, enligt sju vittnens samma stämmande intyg, Cimbrias sidolanternor vid de ifrågavarande tillfället lyst klart, hafva antag och förklarat motsatsen på den grund, attnågr vittnen ifrån Skåne berättat sig icke hafva varse blifvit dem förr än en å två minuter före sam stötningen ; 2:o att, ehuru 2 vittnen intygat, a Junder natten Cimbrias sidolanternor blifvit put Isade och lamporna påfyllda med olja, hafva för I klarat det icke vara ådagalagdt, att med dem vid Itagits sådana åtgärder, hvilka enligt RTR mäns omdöme, varit nödvändiga för bibehålland Jaf deras lysningskraft och för möjligheten af ljus Iskenets spridande till författningsenligt afstånd 3:0 att, oaktadt lagen ålägger befälhatvare å far tyg att vid deras mötande styra styrbord hän oct oaktadt det är alldeles uppenbart att fartyger undgått sammanstötning om befälhafvaren pi Skåne styrt sitt fartyg i enlighet med en sådar föreskrift, likväl hafva förklarat det inga lunda få antagas, att en sådan manöver sko. lat förekomma sammanstötning eller ens min. ska dess följder, samt att hafva frikallat samma befälhafvare från allt ansvar för den genom hans oriktiga manöver vållade skadan; att hafva afslagit hr Beckmans på 3 S 31 kap. rättegångsbalken grundade begäran att få såsom ett nytt skäl förete den af hr Beckman gjorda upptäckt om ljuskällors olika lysande under särskilda förhållande, samt 5:o att hafva tvenne gånger meddelat detta afslag, utan att derför åberopa något skäl, filläggande hr Beckman, att högsta domstolen är lika litet som Sverges öfriga domstolar fritagen från det ansvar och de ipljder, som stadgas i 1 kap. 12 Rättegångsalken. — Årfstvist. Genom utslag denna dag har Svea hofrätt fastställt Stockholms rådhusrätts den 15 Februari 1866 meddelade utslag, hvarigenom hemmansegaren Pehr Andersson och hans begagnade orhbud filosofie doktorn Nils Rudolf Munck af Rösenschöld blifvit dömda att, för falska angifvelser mot typografen Erik Eriksson och vice häradshöfdingen O. A: Beckman, hvar för sig, undergå en månads fängelse samt Munck af Rosenschöld derjemte förklarats ovärdig att inför rätta föra andras talan; hvarjemte hofrätten dömt Munck af Rosenschöld att för smädelse mot rådhusrätten och missfirmligt skrifsätt mot stadsfiskalen Silfversparre, för förra förseelsen undergå ytterligare 2 månaders fängelse och för den sednare böta 25 rår, eller, i brist af tillgång, ytterligare hållas 15 dagar i fängelse, äfvensom Pehr Andersson för enahanda förseelser är vorden bötfälld till 75 rdr, eller, i brist af tillgång, att unlergå 1 månads fängelse. — Uddevalla den 7 Maj. Otur. För 11 år sedan blef Olaus Eriksson Sveder från Håby s:n vid Qviströms tingsställe för första resan stöld n. m. dömd till ett år och ett par månaders ängelse. Efter afkunnadt utslag fördes han gelast under bevakning af fångföraren C. P. Forström till Göteborgs cellfängelse, men lyckades under vägen att rymma och kunde sedermera ej rtappas, ty han hade begifvit sig till Kaliforen. Här var honom lyckan gynnsam och han kall der hafva samlat en, efter hvad det säges, j obetydlig förmögenhet. För att i ro få njuta f denna i fäderneslandet, och i förmodan att agens arm efter 10 års förlopp vore vanmäktig, tervände han till hemmet, der han ingalunda ökte dölja sig, utan uppträdde offentligt, troene sig vara fri för hvarje efterräkning. Åfsamia mening var dock icke ortens länsman, som i år häktade honom och förde honom till härarande cellfängelse, der han för närv. logerar. Fångföraren Forsström fick emellertid för Pfångpillning? 26 dygns vatten och bröd.. Huru skall an nu få någon restitution? —— Till Redaktionen af Aftondladet. Med anledning deraf, att en person med namet Boivie blifvit i tit. tidning för den 9 dennes mnämnd såsom tilltalad för omensklig behandng af ett barn, så anser jag mig, såsom egande mma namn och boende inom samma län, böra, egna och en talrik slägts vägnar, upplysa, det icke det ringaste känna än mindre äro beslägde med ifrågavarande person. Lindö i Westmanlands län den 10 Maj 1867. 4. H. T. Boivie. ERE EO ER FRE SS CA ee a

10 maj 1867, sida 3

Thumbnail