hafsfjärd, omgifven ar stränder bevuxna med väldig furuskog, men längre ut vidgande sig, så att man emellan åtskilliga skogbevuxna öar och holmar såg det öppna hafvet. De hela liknade ganska mycket vissa partier af östgöta skären, der man har öppen utsigt åt Östersjön. Öfver det i magiskt färgskimmer strålande hafvet lyste stjernorna klart, men på sjelfva den blanka vattenytan sågs ett enstaka mera rödaktigt ljus, som flyttade sig från öster mot vester, försvann bakom holmar och åter kom fram, alldeles som skulle det härrört från ettfarlyg. Ända till kl. 11 fortfor man att iakttaga det märkvärdiga fenomenet. Det var alldeles klart, så att ingen enda molnstrimma fanns på himlen; vädret var stilla. Det vore intres sant att erfara, om man på andra häll samtidigt iakttagit någon ovanlig företeelse.