Aftonbladet – 8 maj 1867, sida 3

Agardh, Witt, Muren, frih. Åkerbjelm, frih. Alströmer, hrrJohn Ericsson, Grenander, Ahlgren, Liljeomarck, Berger, Staaf, frih. Liljencrantz, hrr Hierta, Reutercrona (och Meljerberg. — Dagens plena. Första kammaren. Efter en långvarig protokollsjustering och uppläsning af förslag till åtskilliga riksdagens skrifvelser till K. M:t m. m., föredrogs. Bevillningsutskottets betänkande n:r 25, angående beräkning af tull-, postoch bränvinsbränningsmedel m. m., hvats trenne första punkter biföllos utan diskussion. Rörande bränvinsbränningsmedlen voro deremot åsigterna delade, i det åtskilliga talare ansågo beräkningen utan fara kunna höjas från af utskottet föreslgna 14 till 15 millioner kannor. Utan diskussion biföllos derefter statsutskottets memorial n:r 87, angående åtskilliga i riksgäldskontorets räkenskaper balanserade posters af skrifning eller bokföring inom linien; n:r 88, med förslag till stadganden i riksgäldskontorets reglementeled anledning af mem. n:r 89, angående arvoden åt vid riksdagen anställde kanslitjenstemän och betjening, hemställde . grefve E. Sparre, huruvida bevillningsutskottet verkligen behöft så stor kanslipersonal som fallet varit, samt om det vore skäl att i år, då sparsamhet är dagens lösen, rumla på arvoden?, säsom orden föllo sig. Äfven frih. Bildt ansåg att man i allmänhet vid arvodens bestämmande icke iakttagit den sparsamhet som varit önsklig. Hr Faxe insåg icke heller något skäl hvarför en del af kanslipersonalen i statsutskottet skall uppbära nära dubbelt arvode emot inom öfriga utskott, hvaremot talaren, i likhet med hr Hasselrot, ansåg att sekreteraren hos lagutskottet måtte erhålla åtminstone lika afiöning med öfriga utskottssekreterare. Hr Fröman yrkade att kammaren måtte, i likhet med hvad andra kammaren beslutit, tillägga dunemännen riksdagskansliet en extra gratikation utöfver de ordinarie arvodena. Efter någon diskussion blef emellertid utskottets förslag bifallet, utom hvad angick riksdagens kansli, der det kom till votering emellan utskottets och hr Frömans förslag, hvarvid det sednare segrade med 54 röster mot 22. Slutligen bifölls samma utskotts memorial n:r 90, angående gratifikation åt kommissarien Bruno Johansson. Andra kammaren. Vid början af detta sammanträde företogs omröstning öfver den voteringsproposition bevillningsutskottet i sitt memorial n:r 24 föreslagit med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående införseletullen å artikeln socker, raffineradt, samt oraffineradt icke mörkare än ner 18 af gällande standard. Med 133 röster mot 98 (1:sta kammaren 35 i 68 nej; 2:dra kammaren 98 ja, 40 nej), beslöt riksdagen att tullen å ifrågavarande artikel skall utgöra 14 öre pr 4. Minoriteten röstade för en tull af 14,40 öre pr E. Derefter föredrogs och biföllos statsutskottets betänkanden n:r 87, angående skuldoch fordringsposters afskrifning i riksgäldskontoretsräkenskaper; n:r 88, angående riksgäldskontorets ri mente och n:r 89, angående aflöningen för riksdägens tjenstemän och vaktbetjente, detta sistnämnda med det tillägg, att åt föreståndaren för tryckeriexpeditionen beslöts, på yrkande af hr Leffler m. fl., en gratifikation af 450 rår och till korrekturläsarne 200 rdr, samt n:r 90, angåfa en gratifikation åt statskommissarien Bruno mm. Afvenledes biföllos utan diskussion bankoutskottets memorial n:r 33, angående arvode till ett hos bankoutskottet anstäldt extra kanslibiträde, n:r 34, om kungörande af åtskilliga föreskrifter i bankoreglementet, samt lagutskottets utlåtande n:r 73, med förslag till ändringar i gällande stadganden om piestoch pastoralexamen, samt om andra vilkor för presterlig beforran. Slutligen föredrogs sistnämnda utskotts betänkande n:r 74, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 kap. 1 och 2 kap. 16 rättegångsbalken. Efter en kort diskussion bifölls utskottete förslag med en af hr Ribbing under öfver läggningen föreslagen förändring. rr M——