Aftonbladet – 8 maj 1867, sida 2

Han är slug! mumlade kreolskan och skakade på hufvudet med tviflande min. 4Hans slughet går icke derhän att genomtränga murarne med sina blickar?, svarade quarteronen med ett tryggt leende. Jag skall skicka honom tillbaka till Amerika.? Han skulle dö derutaf, herrskarinna.? Nå! hvad rör det mig, noga räknadt? Hans närvaro är mig till besvär!? sade den lättretliga varelsen med en otålig rörelse. Marcos älskar er lika högt som han älskar sin Gud!? syarade Anita ailvarsamt och gjorde korstecknet. Det är en anmärkningsvärd omständighet att hvarje kreolska är religiös; och hennes religion, mycket mera okonstlad än en europeiskas, emedan den är yngre, hvilar isynnerhet på yttre tecken. Ur demca synpunkt var madame de CasaReal endast till hälften kreolska. Hennes passion, kärlek eller ärelystnad qväfde minnena från hennes barndom och ungdom. Han älskar mig!... han älskar mig... säger du?? återtog hon häftigt; må vara. Men han älskar mig för mycket! Hans tillgifvenhet tröttar mig och besvärar mig! Om jag lydde hans råd ...? Han vågar knappast darrande gifva er något gådant.? COm jag lyssnade till honom, skalle jag slutligen icke hafva någon egen vilja... ipke längre tillhöra mig sjelf! Marcos skulle under sken af vördnad och tillbedjan göra mig till en, leksak! Och så skall det icke blifva, min flicka !4 tillade hon i gladare ton. Ni är sfrång mot den trognaste af edra tjenare.( Och duf du är mycket öfverseende med hans fel, Auita.