Aftonbladet – 8 maj 1867, sida 2

hotell de Casa-Reals trädgård, skyndade quarteronen Anita tillbaka till sin herrskarinna. Hon fann henne i sis sängkammare, sysselsatt att göra sin toilett. Men vi nödgas tillstå att det var ex be. synnerlig toilett som dofia Hermosa i detti ögonblick gjorde. tminstone stod drägten med dess tillbehör, utbredd på den sidenklädda och förgyllda divanen, i skarp motsats till möbleringen i detta tjusande, rum. Ett par byxor, en väst, en liten säckpaletot och en vidlyftig öfverrock af svart kläde voro der framlagda. Ett par fina stöflor sf lackeradt skion stodo på en hvit svanhud, som tjenade till matta nedanför sängen. På en gueridon låg en mörk filthatt med breda skyggen. Med ett ord, en fullständig karlkostym. Och dessa karlkläder beredde sig grefvinnan de Casa-Real att ikläda sig. Vid kammarjungfruns inträde i rummet höll hon på att pryda sitt hufvud med en blond peruk med långt rakt hår och benan på venstra sidan. Denna peruk slöt sig så noggrannt intill hennes behagliga ansigte att ingen kunde ana att den dolde en rikedom af hår, svart som ebenholtz och som utslaget föll ända ned till knävecken. Ehuru kreolskan begagnede flere kammarjungfrur, tillät hon aldrig någon utaf dem komma med sina händer vid hennes hufvud. Hon klädde sig sjelf i håret. Och detta med så stor skicklighet att, då hon inträdde i en balsal, eller på en soir, alla damer kastade en afundsjuk blick på Hennes enkla härklädsel och hennes rika här. Vid denna tid hade man ännu icke fun