Aftonbladet – 7 maj 1867, sida 3

Dagens plenra. Första kammaren. Föredrogs och godkändes utan diskussion be villningsutskottets betänkande n:r 21, med för slag till voteringspropositioner för bestämmande af införseltull å socker. Derefter företogs till behandling återstoden a särskilda utskottets för jordbruksangelägenheter betänkande från och med 18 punkten, tillstyr kande att de i betänkandet uttalade åsigter måtte. i händelse af bifall, öfverlemnas till K. M:t, med anhållan att K. M:t måtte taga dem i öfvervä gande samt för en kommande riksdag framlägga de förslag, som i anledning deraf kunna finnas nödvändiga. Med anledning häraf börjades en ganska lång varig rekapitulation af den föregående diskus sionen. Hvad sjelfva den föredragna punkten angick, eller frägan om en skrifvelses aflåtande till K. M:t, vann detta förslag understöd af grefve C. G. Mörner, såvidt ref. uppfattade, i enlighet med utskottets hemställan. Grefve E. Sparre framställde ett särskildt förslag till skrifvelse, af innehåll att riksdagen, som under jordbrukets nuvarande betryck, ansett af vigt att deråt egna sin omsorg, måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. M:t, med tacksamt erkännande för den uppmärksamhet regeringen förklerat sig vilja egna frågan om grundskatternas aflösning, anhålla bland annat: att sättet för kronouppbörden må förenklas; att åtgärder för sparbanksväsendets ordnande måtte vidtagas; att hypoteksbanken organiseras så, att den bättre än nu motsvarar sitt ändamål; att de särskilda banker, som framdeles kunna bildas, må äläggas skyldighet att inlösa sina sedlar med silfver, samt att för jordbruksangelägenheter måtte inrättas en centralmyndighet under civildepartementet. I detta förslag instämde frih. Hugo Hamilton, hr Ekenman, samt hrr Wern och Arrhenius, de båda sednare dock med uteslutande af hvad som rörde de enskilda bankerna och den enskilda centralmyndigheten. Mot den ifrågasatta skrifvelsens aflåtande uppträdde hr Nordström, hr Wallenberg och frih. Tersmeden, hvilka ansågo densamma öfverflödig, då utskottet egentligen ingenting föreslagit, som kunde blifva föremaäl för en skrifvelse till K. M:t. Hrr Gegerfelt och Faxe anslöto sig till ett af frih. Sprengtporten formuleradt förslag till beslut af innehåll, att utskottets förslag, ehuru i många afseenden värdt uppmärksamhet. dock ej må anses af beskaffenhet att föranleda någon skrifvelse till K. M:t. Sedan diskussionen förklarats slutad, begärdes votering, hvarvid 60 röster afgåfvos för friherre Sprengtportens samt 37 röster för hr Wzerns förslag. Derefcer föredrogs andra kammarens protokolls-. utdrag n:r 308, rörande dess tillförordnade utsko:ts utlåtande n:r 40, angående ändring i förordningen om prestval, med förstag dels att alla å kyrkostämma röstberättigade må deltaga i prestval, så att hvar och en har en röst samt att valet sker med slutna sedlar, hvilket på yrkande af hr Björk och grefve C. G. Mörner afsloga; dels att rättighet måtte medgilvas att vid tillsättande af konsistoriella pastorat kalla en fjerde profpredikant. I afseende härå föreslog hr Beckman att riksdagen, med afslag å andra kammarens beslut, måtte hos K. M:t göra en framställning om ändring i förordningen om prestval, i sådan sy ning att församlingarne måtte få begära två profpredikanter, hvilket förslag understöddes af hrr flassetrot, Tornerbjelm, Beckmen, Björck, hr v. Koch och grefve Henning Hamiitou, hvaremor grefvarne E. Szarre och af Ugglas yrkade afslag. Hr Beckmans förslag bifölls. Andra kammaren. Kammaren företog till behandling försvarsutskottets betänkande n:r 4, med anledning af dels återförvisning, dels skiljaktiga beslut i vissa delar af utskottets utlåtande n:r 2. Redogörelsen för de öfverläggningar, som uppstodo med anledning af detta betänkande, äfvensom för de! beslut, som med anledning deraf fattades, måste vi uppskjuta.