Aftonbladet – 7 maj 1867, sida 3

sar, som företogas Frankrike, men ble: aforutsa i enlighe illkännagifvande, medd: illiga nya upplysnir f r och u thde on lar Indåp. belge gar. Utom stora u rustningspersed!ar e der utfärdats om tillverkning a! patroner och karduser i fästn gränsen: i Valenciennes hade ell S i viderna för att u : ipgarne i Tonlox s A Amira Rigoult de G ;vuvilly rö em som minst kunna göra sig förtroliga me; tanken på fi ar, son i kejsarens eres af Rouhe och Lavalette. I Choalons skal anstalt ha vi: fogits sti kunna mottog: 100,000 man. Detia Iger skall öppsa redan den 12 dennes, Allgem. Zeitung klagar öf k räsning fortfarande upp er hafre cch hvete, at fraktpriserna till franskt stigit, och att likaså upp. r fransk räkaing fortsätter 1 följd a hamnar be köpet ar i stor skala. ENGLAND. Underhuset uvderkastede den 30 April deu egevdomliga institutionsn i det engelska armeväsendet köpa tjvoster en sk kritik, men, chura enmdust r r få lemmar uppträdde till det nuverasude båliandets försvar, förkastades det at Trevelyen väckta förslaget om actia miss bruks afskeffande med 116 röster watt 75. Generalen sir de Lacy KE vrÖt redan 1862 isen genom at föreslå en adress till tirottningen med begäron, att köp och förljoing af officersplatser småningom ekulle afskatfas och ett dels på tjensteålder och dels på förtjenst grund: dt befordringssystem i stället införas. Trevelyan fortsätter nu seneral Evans verk och fordrer, att underhuset skull förklara, att tjensleköpssystemet är till stort men för den britiska armens luglighet. Förslagets motståndare åberopade hu!vudsakligen de finansiella svärigheter, om möta dess utförande. Den nuvarande wrigsministern sir Pakingten och hans libeale företrädare, markiscu al Hartington insågo den allmänna meningen änvu icse vara mogen för förendringev, och omöstvingens utgäng tycktes också verkligen gifva lem rätt. Amendementerna mot det ministeriella eformförsleget, hvilka Gladstone i förtreten ver sitt nederlag återkallade, ha blifvit ucruppfagna af Ayrtonv. HOLLAND. Det vill synss, som en stor delaf befolken i Luxe burg icke vore belåten med len nuvarande ställningen. Enligt Iodep. jelge undertecknas för närvarande i storiertigdömet en mängd adresser motlandets öreslagna neutralisering. ssu adresser, hvilka franska agenter ha sin hand med, ära skola insändes till konferensen i Lon jon. Kölnische Zeitung omnämner samma aktum och meddelar efter det i Amsterdam tt aade Handelsbled, att 150 n-edda n undertecknat och till Heeg insändt en dress till konungen äåf Holland, hvari hans ppmärksamhet fästes p , att Luxemburgs jelfständighet efter de sisia händelserna jändigt skall hotas och att det derföre är efolkningens önskan, att landet blir införfvadt med Frankrike. De engelska tidninarnes korrespondenter stämms äfven öfverns med Köjlnische Zeitung, att landet mera itar åt Frankrike ön åt Tyskland; att yska språket väl är faomiljspråket, men frankan är dock så spridd ej allenast bland de föräma utan äfven längre ned i folkmassan, att örvaltningsspråket är franskt, ehuru begge pråken är 1834 förklarades lika berättigade; tt kommunalrådets i hufvudstaden förhandngar hållas på franska likasom landtdagens; tt rättegången föres på franska, ehuru parerna kunna fordra tyska språkets begagande, en rättigh t, hvaraf de ytterst sällan öra bruk; att de högre skolorna begagna åda språken; att två af landets fyra poli ska tidningar utgifvas på franska och två å tyska och att en af dessa sistnämnda till ch med är franskt sinnad, under dt att a af de franska försvarar sjelfständigheten: tt skyltarne alltid äro på franska o. s. v. I Schocnrewoerd 1 södra Holland ba orogheter förefallit i arledning af de vidtagna tgärderna mot boskapspestea. Bönderna tte sig emot dessa, och militär, beståendel 100 infanterister och 25 kavallerister, åste reqvireres. Soldaterna mottogos med nr skur af stenar, och blefvo nödsakade att l. juta, hvarvid två personer dödades och ra sårades. HORD-TYSKLAND. För f. ledamoten af provisoriska regengen, Garnier-Pagås, hvilken för närvonde reser i Tyskland för att söka upp sa tyska folket om frarska nationens fred: oa tänkesätt, gafs den 30 April i Berlin 1 middag af ett stort antal af Fortschritt--rtiets ledamöter. Garnier-Pagås skildras m en ståtlig man med skarpt markerade l: letsdrag, som under bans tal sntaga en ädse stigande liflighet, medan h.ns ögon , ixtra. Hans hår är redan starkt gråsprängdt. . edergästen hade sin plats emellan Virebow ;h Loewe, med Schul!ze-Delitzsch midt emot ! go. Sedan Loewe löreslagit en skål förl! eden och vänskapen emellan de båd foll! n, som ha en så stor roll sig anvisad ilj umanitetens tjenst, svarade Garnier Pages 1 ett inspire adt tal, deri han bland ennatle trade: Tyskland och Frenkrike ha intet ! t t 1 1 tresse att förstöra hvarandra, utan den ora :ppgiften att täfla i civilisation och imanitet, i fredens och industrien: yrken. enna öfvertygelse uttalar sig ialla klasser