Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 2

med en axelryckning, Fortfar. Ni berättade säledes grefvinnan allehanda historier, som ni hittat på, för att låta henne tro att ni kände till Passe-Partouts förflutna lif. Ja, ungefär såX, svarade Carbonneau och fällde hufvudet förlägen. Nåväl, var uppriktig. Hvad frågade hon er sedan ? Ni har då icke hört vårt samtal ?4 Naturligtvis, eftersom jag ber er berätta mig det. CAhal4 sade Charbonneau med något för liflig glädje i sin röst. A sin sida yttrade mannen i kappan med en hotande och betydelsefull åtbörd : Ljug icke en stafvelse, eller skall ja; veta att återfinna er på lämplig tid och ort. Berättaren, som ansåg att hans glädje icke var på sin plats, lade band på densamma och fortfor: Derpå frågade madame de Casa-Real om det skulle vara möjligt att träffa PassePartout?4 Och hvad svarade ni henne? Att allting är möjligt för en vacker qvinna som hon. Herr Charbonneau, jag börjar finna att ni spiller alldeles för många ord.4 dÖroa er icke öfver det, min horreX, svarade herr Jules agent blygsamt; jag har ett förråd deraf som icke lätt blir uttömdt. Göm edra näktergalar, och gå rakt till målet !4 inföll den andra torrt. 4Fråga mig dåX, sade Charbonneau, som verkligen icke hade för afsigt att säga mer än som var nödvändigt. Må göra. När skall ni förhjelpa madame de Casa-Real till ett möte med mannen i fråga ?6 I afton.