Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 2

Svär ni mig att i edra åtgärder icke ligger någonting emot min klient och som af. ser att skada henne? Det svär jag, sade den okände. Då ser jag ingenting som hindrar mig från att gifva er det ifrågavarande förtroendet.t Icke jag heller. Låtom oss friskt gå på! Det välde som Charbonneaus antagonist utöfvade öfver sig sjelf, var mycket stort, då han, trots sin önskan att lära känna innehållet af detta samtal, fogade sig efter Polisagentens godtycke. Sedan denne sednare i största hast återställt sin förstörda toilett, började han emfatiskt: Madame de Casa-Real är en qvinna ur den allra förnämsta verlden.4 Vidare, vidare! Hon -— låtit kalla mig för att af mig egära upplysningar... Om hvemtå Om en stackars sate...ft eKallad 25 4Passe-Partout. tVidare. Jag berättade henne...4 Dumheter ! cHvad behagas? LögnerX, svarade den okände rent ut. Ah! Men hör pål!... om det är allt förtroende min berättelse ingifver er, så lönade det verkligen icke mödan att strypa mig. Eller att lofva er tjugofem louisdorer. Besitta! Fortfar med ert pladder, jag urskiljer nog det sanna från det osanna. COch det sanna kan vara er till nytta?4 Naturligtvis!4 svarade mannen i kappan