Aftonbladet – 3 maj 1867, sida 3

SEEN SRS TSOr (nsändt.) Artikeln ?Ftövi—Falu-banan? A. B. n:r 91 AJl ger insändaren anledning till en granskning, som, ned stöd af hvad Hisinger yttrar i sin Mineraogi, Ar 44: Grängesbergets malmer äro de nest kallbräckta, föranleder till en fråga, om cke alla de oberäkneliga fördelar, hvilka tilläggas Frövi—Falu-banan, såsom ämnad att tillkynda Sverges skogstrakter en ymnig tillgång vå en oartad jernmalm om 60 procent, skulle, en än bättre gestalt, kunna lämpas på Gellisaras utmärkt rika? och välartade malmer om 0 procent? Men så stor är den närvarande förbistringen i svenska jerntillverkningssystemet, att man blott yssnar till utropen: Svenska malmer !, ?Svenskt ackjern!, utan afseende på deras mångfaldigt lika egenskaper, endast de icke höja priset på len känsliga marknaden?. Uti Aftonbladet n:r 272 för sistl. år såg man muruledes kallbräckta malmer? såsom materiel ör statens jernbanor förordades, samtidigt med tt komite-utlåtande, som tillstyrker rena mateialiers omsorgsfulla användande till stålräler. Medan engelskt gjuttackjern i skånsk hamn emnas emot 2 rdr 42 öre pr centner, så tillstyrker man Wallåkra stenkolsverk att spekulera på lylik tillverkning, hellre än att väcka detta boags uppmärksamhet på en möjlig tillverkning af våde kanoner och stålräler, om Gellivaras eller mdra grufvors v:iartad. calmer anskaffades, och ore detta, i sanning, något för hrr statsekonomer utt tänka på!. Inblandas icke staten i jernvägsföretag, innan len sjelf löst problemet att, till landets fromma, na skött de banor den redan eger, sä vill insänlaren icke med ett ord motverka, hvarken Frövi—Falu eller andra jemmvägar, men kan icke imdgå att beklaga om dessa anläggas företrädesvis för att sprida de kallbräckta malmerna, hvilkas omedelbara inverkan på nästan hela landets jerntillverkning för öppen dag lägger den utomordentliga vigten för Sverges framtid?, likasom alltid när valet göres emellan godt och ondt. Sålunda kan insändaren ingenting bättre önska, än att de engelska rälerna, såsom utslitna, måtte få återvända till sitt hemland, i thy att, om de än skulle omvalsas med stålhufvuden, så har komitn lemnat det obesvaradt, huruledes conglomeratet skall gestalta sig vid en påföljande renovering. En sådan fråga skulle aldrig göras, om man till sitt fulla värde städse skattade de af Sverges välar:ade malmer, hvilka lämpa sig för smidbar jernproduktion.