srigaren militärisk hedersbetygelse medelst aflosandet af en gevärssalva öfver grafven. Han var vid sin död 82 år och 2 månader gammal. — Dömd att arkebuseras. I Dalpilen skrifves från Falun: Den 9 sistlidne April ankom till härvarande änsfängelse soldaten vid Leksands kompani n 0 Per Persson Nord, häktad på grund at krigs rofrättens den 22 sistl. Februari fällda utslaj varigenom Nord — som ej mindre för fylleriprott än äfven för det han olofligen aflägsnat ig från ort, der han enligt tjenstgöringsreglementet bort vistas, samt för oskickligt uppfå ande emot förman, en sergeant, gjort sig skyllig till extra judiciel bestraffning, men för våld not förman är till dödsstraff förfallen — blifvit lömd att sig till straff och andra till varning i na bot mista lifvet genom arkebusering. Dalregementets krigsrätt, som handlade målet första instansen, afkunnade den 21 Dec. 1866 sitt utslag och ansåg Nords beteende icke kunna hänföras till hugg eller slag, hvadan han dömles att för vanvördigt uppförande emot förman straffas med 100 prygel. hvilka borde honom äå två på hvarandra följande dagar tilldelas, till hälften hvardera dagen, hvaruti straffet för fylleri och vistandet utom kompaniet ansågs inl gripet. Och hvari bestod nu denna grofva förseelse, som i försoning kräfver ett menniskolif? Jo, en dag hade Nord vid Tunsta färjstuga sam manträffat med sergeanten August Hedlund, båda för tillfället af starka drycker öfverlastade, ser geanten — eller förmannen? — i så hög grad, att han icke kunde gå stadigt. Nord begärde nu att med Hedlund få göra sällskap till Gag. nef, men erhöll på denna sin anhållan ett ne. kande svar, hvarefter han fattade tag i sergean tens rockskört för att få honom att dröja, mer härvid slog Hedlund mössan af Nord, som cfter att ha återupptagit densamma gick efter den sig aflägsnande sergeanten, fattade honom med ena handen ännu en gäng i rocks et och med der andra i kragen, allt i den vänliga afsigten a! få honom att vända tillbaka till färjstugan f att dricka öl. Sergeanten var emellertid ickt böjd att emottaga den tillämnade artighetsbety elsen utan tillbakavisade den på det sätt, at an slog Nord för munnen, så att blodet rann Denne sednare skulfade i sin tur till Hedlund med armen, så att den öfverlastade sergeanter raglade emot en gärdesgård och föll på ena knäet Om vi vidare omnämna, att Nord under sam talet med Hedlund begått den inom dalsocknarnt il annars icke sällsporda oskickligheten? a betjena sig af tilltalsordet du, så ha vi och lemnat den fullständigaste redogörelse för hvac som emellan Nord och Hedlund vid det ifråga varande tillfället passerade. Att döma af det anförda, synes krigshofrätter i denna sak ingalunda ha visat någon hjertnju penhet.