det hon lyssnade på agentens pathos, utan att ens känna någon håg att skratta. Ni har således lyckats?4 tillade hon. Till punkt och pricka.t Ni har funnit.. Mannen, som fru grefvinnan söker.4 cOm så ärk, sade hon med ett uttryck af glädje, som bröt fram emot hennes vilja, om så är skall jag vedergälla er öfver ert besvär... men låt höra... huru låta de upplysningar ni har att lemna?4 Korta, noggranna och bestämda, sva. rade Charbonneau med en viss stolthet. aTala! tala! Jag vill icke dölja, att dessa upplysningar kostat mig många promenader fram och tillbaka.? Ja... ja... Det icke så lätt som man tror, då man icke är inne i saken, att i Paris få reda.,.(f På en person, com döljer sig?4 inföll kreolskan otåligt. cHm! nej, fru grefvinna, en person, som icke döljer sig all:, svarade agenten med ett ironiskt leende, och utan att söka dölja den tillfredsställelse hans klients okunnighet förorsakade honom. Huru 2? Det är blott de enfaldige, som taga sin tillflykt till en ödemark, eller som gömma sig på botten af en brunn; de sluga gå i solskenet och blanda sig i hopen, i folkmassan, midt i det rörliga lifvet. Dessa finna icke ofta sina mästare. Emellertid, huru skicklig han varit, denne...4 Denne Passe-Partout, sade herr Charbanneau, som såg att grefvinnan väntade detta namn för att fullborda sin mening. Ja, denne Passe-Partout... huru skicklig