Går man nu till rikedagsordningen, står der i 63 : Hvad kamrarne sammai stämmande besluta, det vare riksdagens bi slut. Blifva kamrarne ej, efter den behanc ling ofvan är nämnd, om ett beslut ens skall frågan, utom i de fall 65 upptage anses hafva för den riksdagen förfallit. 65 åter säger: När i fråga om statsutgifter ell bevillning, eller ;iksgäldskontorets styrelse oc förvaltning, inkomster och utgifter, kamrarr fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbö ligt utskotts förslag varda sammanjemkad skola begge kamrarne hvar för sig röst om de de olika beslut, hvari hvardera fört stannat. Nu lär det ej kunna nekas, att det en af första kammarens beslut, eller om medc lens användande, hör under 65 så, a derom skall voteras mellan kamrarnes olik meningar, och derföre har statsutskottet ä ven uppsatt voteringsproposition derom. De andra beslutet åter, att begära en undersök ning, hvarvid ej förekom något hvarken or statsutgifter eller bevillning, eller riksgälds kontorets styrelse och förvaltning, inkomste och utgifter, och således icke utgör någo undantag ifrån hvad som i allmänhet gälle enligt 63 :s föreskrift för de fall, der kam rarne stannat i olika beslut, måste sålede hafva förfallit. Detta har äfven vid riksdage befunnits så klart, att första kammaren, oak tadt sitt beslut, funnit utskottets åsigt rik tig och gillat densamma, och vid föredrag ningen i andra kammaren yttrade till oci med en af de ledamöter, som varmast had intresserat sig för hr Myrtins motion, at han insåg det ingen annan behandling äl! den föreslagna kunde ega rum. Insändaren är nästan öfvertygad att de ärade redaktionen af Aftonbladet, vid när mare betraktande af det ofvaustående, ick skall vidhålla sin yttrade mening om de betänkliga i att utgallra skilda delar af e kammares beslut så snart de hafva afseend på ett och samma hufvudämne. Ty tvärt om skulle det väl vara äfventyrligt om så dana beslut som, enligt grundlagen, äro un derkastade olika behandling skulle samman blandas i en votering. Det är sannt atter kammare kan, genom beviljande af anslag till hvad föremål som helst, få detsamme underkastadt voteriog; men då detta icke skett blir förhållandet annat. Efter hvad som angår den ifrågavarande voteringen har Aftonbladet igårdagsartikelr yttrat följande: I sjelfva saken torde emellertid icke någonting vara förlorad genom den utgång frågan fick. Tvärtom Ptorde första kammarens beslut, i den form Phvari det nu kommer under votering, så mycket lättare vinna riksdagens bifall, då ?derigenom icke begäres nya undersökninPgar på statens bekostnad, utan endast ett rådrum, derunder man kan taga i öfvervägarde om icke en annan sträckning af banan torde vara att föredraga framför både Carlstadsoch Norumslinien.? Med anledning häraf tillåter man sig upplysa, att under ärendets handläggning i statsutskottet var denna fråga, om en tredje linie emellan den norra och den södra, före mål för mycken uppmärksamhet. Den gaf också anledning att underband anmoda chefen för sta:ens jernvägsbyggnader att yttra sin tanke, huruvida man icke, genom banans dragande mera nordligt, kunde undvika de mänga vattenöfvergångarne närmast Carlstad, och jemväl förkorta jernvägen till Norge. Från Beyer erhölls emellertid den upplysniogen, att undersökningar i detta hänseende redan hade skett innan banan åt Carlstad definitivt utstakades men att så svåra hinder mött å en sådan nordligare linie, dels uti en svårare öfvergång af Clarelfven, dels också uti de betydliga höjder som begränsa stränderna af denna elf, att ett sådant förslag måste öfvergifvas. Uti hela denna fråga bör i öfrigt icke förbises att vid en nordligare bana skulle sannolikt en särskild grenbana af möjligen en mils längd åt Carlstad blifva nödig, hvilken : komme att tillöka kostnaden, äfvensom det icke bör lemnas ur sigte att med Norumsbanan följer, utom den vägens högre kostnad af mer än en million samt en längre arbetstid, jemväl statsbidrag till en bibana från Filipstad till stambanan; ett bidrag förutan hvilket nämnda bibana icke skulle komma till stånd och ett af hufvudsyftemålen med en Norumsbana vore förfeladt. Ledamot af statsutskottet.