Aftonbladet – 29 april 1867, sida 3

år 1832 har England icke haft någon em betsman eller statsman, som i denna reform fråga inlagt ett så djupt allvar, en sådar fvertygelse-trohet. Hvem i underhuse an väl mäta sig med kono i kunskap : sila politiska frågor? Hvem i vältalighet Hvem i mod och samvetsgrannhet. Följande resolutioner antogos af mötet med ackloma: tion: 1) allmän sluten omröstning, grundar på inskrifven bostad; 2) protest mot anta gandet af regeringens bill, med mindre de förbud och inskränkvingar utgallras, hvilke göra åtgärden till en förnärmelse mot folket; 3) de antagna resolutionernas medde lande ät regeringen med tillkännagifvande. att mötet öaskar det allmänna lugnets upp: rätthållande, men att underhusets mala fides i reformfrågan icke kan ha annat än anarki och revolution till följd; 4) en uppmaning till alla liderala medlemmar af underhuset att försäkra Gladstone, hvars afgång mötet beklegar, om sitt stöd, så att han kan återtaga sitt värf (partichefskapet), som han så skickligt och troget utfört. Simma deg hölls det beslutna reformmötet i Hyde-Park i London. Regeringen hade tagi: öreigtighetsmått; i ett magasin, som ligger i parken, var en ganska stor styrka ar polis och infanteri förlagd. Dessutom voro en mängd poliskonstaplar dels civilklädda, dels i uniform spridda i parken för att kunna i hvarje ögonblick underätta om hvad som tilldrog sig, göra larm om så behöfdes, och till och med genast arrestera dem, som kunde ställa till oordning. Tillställarne af mötet hade dock uppmanat deltagarne deri att uppföra sig stilla och bibehälla ordningen för att bevisa, att de voro värdiga de rättigheter, på hvilka de gjorde anspråk. Klockan ungefär 124 ankommo reformvännerna i procession från Clerkenwell meden fana i spetsen, på hvars topp en frihetsmössa var uppsatt. Processionen fortsattes någon tid omkring parken till dess polisen förklarade att man ej fick oupphörligt marschera, utan skulle stanna. Processjoaen stannade pu, och mötet började något före den utsatta tiden. Bänkar, eom stodo ställda kring träden, begagnades till tribur. Harwood, ordförande för en af reformans sfdelningar, förde ordet och öppnade nötet med ett tal, hvari han klandrade reseringens bill, tilläggande: Hvad vi be ra är en verklig re:orm och icke en illuk åtgärd?: hvarjemte han försvarade olkets rätt att hålla möten i parkerna. ?Vi jnska ingen revolution? — sude ban vidare — ?men toryregeringen drifver oss derhän. Vi fordra vära rättigheter, ingenting mera, ch vi skola ha våra rättigheter, ingenting vindre?. — En medlem jöreslog följande notion: Perkerna tillhöra folket, och mötet eklamerar rättigheter att samles der för att ådpläga om folkets politiska klagomäl?. otionen antogs enhälligt. Hugh Mec Greror föreslog denna motion: Regeringens I är ej blott ett gäckeri, den är en föroämpnirg mot alla män i England, och vi örklara, att viicke skola uppböra med denva igitalioa förr, än vi erbällit fullt erkännande 4 vära rättigheter?. Afven denna motion intogs, hvarpå beslöts, att eit nytt möte le hållas söndagen 14 dagar derefter kl.