csion, hvarmed äfven taflans genom tid oc restaurationer föranledda svagheter kunn: a återgifvas, något, man isynnerhet kan se 4 golfytans plan med dess i förhållande ti r allt öfrigt mindre verksamma perspektiv. .) Vi nämna detta, som sagdt, endast derfö; a latt den här på stället möjliga jemförels I kastar ett betecknande ljus öfver konstnärr I förmåga i detaljen. Men man får icke trc tjatt en sak som denna sista är det förnämst vid en sådan mans arbeten — nej, hvilke -I studium och hvilken sällsynt förmåga, sor 1 I fordras för att skapa en samling som de I ifrågavarande, skall måhända ur det följand blifva tydligt. Det är vanligt, att den som befattar si; med att kopiera gamla mästare, väljer si; n mästare, med hvars färgton och man han blifvit förtrogen, och man kan i ut ländska gallerier se personer sysselsätta si; fett helt lif med kopierandet och kopierande i tusental af samma originaltafla, så längs den finner afsättning, och ändå är det van ligtvis en sorts fivare karrikatyrer efter ori ginalet man får — nästan alltid är de handtverksarbete, och endast tillfälligtvis finner man en verkligt begåfvad konstnär egna sig åt denna med så stor resignatior och så djupt studium förbundna konst. Ofte nog skall den minsta Ivst attinblanda egen uppfattning, eget naturstudium alldeles förstöra karakteristiken i ätergifrandet, och ändå äro egen uppfattning och naturstudium oafvisliga vilkor för den sanna konstnärliga uppfattningen af stora originaler. Och sedan, hvilket studium af mästarens färgkarakter, teckning, modellering, innan man kan sägas förstå en sådan mästare, för att icke säga återgifva honom. Men vår konstnär — det ser man vid första blicken på hans samling — har genomgått denna långa, härda resignation, ödmjukhetens skola, men han har också genom den avancerat upp till frihetens och poesiens hem. En märkvärdig och öfvad blick för de olika mästarnes egendomligheter måste hafva skärpt hans uppfattning i hög grad; ty om än en och annan enskildhet en och annan gång ej velat lyckas — så kan man dock, om man är förtrogen med de gamla italienarne och holländarne, vid många taflor, utan att betrakta innehållet af taflan, redan ur sjelfva färgintrycket på afstånd känna, hvilken den kopierade mästaren är. Vi vilja påminna om några Rembrandt, rå gra äld:e italienare, som Sodoma och flere, men isynnerhet om den förträffliga Bernarvin Luni (230). Är det ou så, att vi här verkligen ega en samling af dylika väl lyckade kopior, verk liga konstverk, som i sammanhang visa oss konstens utveckling från renaissunsens början till vår tid, så ligger den tanken nära ill hands: att en så semling skulle vara t ovärderligt undervispingsmateriel för en kunsiokademi cher eli umversket elier en stad, som lägger an på att sprida bildning och skönhetssinne bland sina medborgare. Det vore stor synd, om en sådan värdefull samling skulle splittras, och tillingen nytta, om ön ti!l privat nöje, finna sin plats bär ch der på privatmäns väggar eller måhänla till och med blifva liggande som en död katt i målarene portföljer. Vi tala här naarligtvis endast om den historiska delen af Onstnärns samling, ty hans paturstudier gå, rots il den tvlang de onekligen innebära, cke upp emot genna alldeles unika förmåga tt ätergifva de stora gamla. Men hvad är et då som hindrar instivutioner som Upsala Biversiiet, som Swockholms akademi för de ria konsterna, som staden Göteborg med ess kända siene för allt go.t och skönt, tillegna sig denna i förhållande till sitt ärde så ytterst billiga samling, deri en ullständig öfversigt skulle erhållas öfver konjens förvämsta perioder — en sann prydad för hvarje konstvetenskaplig institut:on. Vi b foga två små anmärkningar, hvilka r Berg måhända till gagn — å ena sidan ir sig sjelf, å andra sidan för publiken — sulle kunna bebjerta: den ena är — under ;rutsättning att enskilda nummer säljas — t priser på de enski numren borde vidgas för att de, som äro hågade att köpa, ej uulle behöfva vända sig till hr Berg permligen; den andra är, att öfversigten och yttan vid ett besök i samlingen skulle höjas, ! m anordningen för åskådaren öppnade en storisk tidslöljd, så att man fick se skornäs och mästarnes e. endomlighet i samund med föregående och efterföljande utckling. Vi hoppas för öfrigt, att den tid mätte vara aflägsen, då vi få se den värrika samlingen fästad vid någon af Svers institu ioner för konstnärlig eller vetenaplig bildning. t originalporträtt af Gustaf Adolf den store. är mm mm En fransman, hr G. Varennes, har i dessa