n ing undanrödja snömassorna. I 11 fär dock att hoppas att vintern dermed gafsin 0I skedshelsning och att mera vårlika dagar häd: ill efter äro att påräkna; men så är detta också le l icke för tidigt, sedan vi redan hunnit öfver mc let af April. nen 7, — Seglationen å Venern. Enligt från V . nersborg ingånget telegram är hela Venern än e ) isbelagd och har i torsdags befarits med las r. minst två veckor anses komma att åtgå inn r, ångbåtsfarten på Venern kan börjas. Isen på Va: ibotten tros ej skola kunna forceras ännu på n 7, gra dagar. (Gc. 1.7.) lr äaskissbkasnnr nen tsinssinennd -) Med anledning af hr Sijeströms e motion i skolfrågan. Den bevisning, hvarmed en insända; häromdagen i Posttidningen uppträdde mq den del af hr Biljeströms motion i skolfri gan, som rör elementarskolans ordnande ;) förhållande till folkskolan vid innevarend ; rikedag, grundar sig förnämligast på de I satsen, att då grundlig bildning och språl kännedom äro nödvändiga vilkor för inte I lektuel sjelfständighet?, sarat då det äre helig pligt för staten såväl som för den er skilde att bevara nationens andliga sjell ständighet?, men den stora mängden a folkets barn icke kan draga synnerlig nytt af en sådan grundligare språkbildning?) s I böra elementarskolan och folkskolan hafv: skilda utgångspunkter och utgöra två skild: linier. Sådana vår elementarskolas stadgar mt äro, enligt hvilka tyska språket der skal läsas alltifrån i första klassen och latine alltifrån den tredje (de öfriga främmande språken läsas först i ännu högre klasser) så vill det med andra ord säga, att natio. nens andliga sjelfständighet? beror på at! en jemförelsevis yuerst ringa del gossor — märk, väl att hägan endast gäller gossar — f läsa litet ty elltifrån 8:de äret oci latin från det 10:de eller 11:te. Skulle de åter få börja dessa språkstudier vid 13 eller 14 ärs älder, så vore icke i in Mnationers sndlica sj lara. Denna ålder al 13 eller 14 år kallss för en Pmera framskriden älder?, en ålder, ?då det skulle vara gonska svärt att inhemta den lilla portion kunskap i tyska och latinska språken, som nu meddelas i elementarskolans lägsta kla-ser, och som det vo mycket betänkligt att upp a fill denna mera fr kridna ålder Så längt har man alltså på den humanisticka väsen kommit till vppskattende ef språkkunskops vigt för nationens andliga sjelfständighet?. Att en god undervisning i svenska ämnen före denna mera framskridna älder? skulle kunna göra det lätt vog att på något kortare tid inhemta dessa små portioner i tyska och latin, dero vill man icke höra talas. Att påstå, det en bättre, grundligare allmän upplysning för folkets alla barn vore en starkare borgen för denna nationenandliga sjelfständi än fidig språkkunskap för ett ringa fätsl deraf, — det vore tt vilja älventyra nationens sjelfsiä dighet, dess rätt på bildningens forum. Sådana äro de satser, hvarmed man på det hållet bemött den ifrågavarande motionen. Man måste sannerligen vara mycket svag i trona i fråga om nationens sjellständignet, när den grundas på sädana satser. Det skall nödvändigt finnas ett str ck mellan arbetarnes barn och de andra klassernas i fråga om upplysning. Åtminstone kall raan ingenting göra för att få bort det recket. Natiorens materic!a framtid och elfständighet beror på att folkskolan icke ket, och nationens eudliga elfständighet uppå, att elenentarskolan icke ställes i beröring, i samvand med folkskolan. Så skall det vara. andra sidan, inom utskottet, her moionen i dess här ifrågavarande del mötts af let påståendet, att folkskolan ännu är för len i sina stycken för alt kunna ersätta lementarskolans nedre klasser. Men derid har man stannat, Non possumus? är illräckligt bevis. Saken synes vara: Man vill icke målet, ch derför vill man icke ens gifva sig in på n utredning af medlen. Folkskolan skall ara sådan som den är, och elementarskolan ådan den är, och dermed punkt. j Motionären har i sin reservation anfört käl för ein äsigt som för hvarje fördomsiri etraktare borde vara öfvertygande. En oland natskottsledamöterna, också en skol ran, har medel:t en grundlig motivering sökt isa, att den ifrågarande förändringen låter ig under närvarande förhållanden ganska itt verkställa, äfven om han icke vågar eget lika fullt ut som motionären. Men möjligt. -Härintill skall du gå, men icke iiaret, tyckas utskottsledamöterna inom g hafva tänkt om folkskolan och om deiokratien, och så ha de icke velat lyssna I någondera af de begge skolmännens evisning. Skall riksdagen göra på samma sätt?! kall icke den inse, att den högre bildninen bäst tillgodoses derigenom att man :mlar sina krafter derför på de stadier af solan der den bäst kan och bör tillgodoes, och just för att detta skall blifva möjot, ordnar de lägre stadierna så, att icke ltför stora kraftförluster der göras genom t dubbelt system, som leder till ofruktarhet och svaghet på begge hällen? Möjat. Det beror pu på första kammarens beslut rågan. Framtida riksdagar skola åtmin one göra det, språkifrarne må komma t gråta dervid, såsom allmogen gjorde, när rustaf Wasa förbjöd kyrkobönernas läsande ä latin, hvilket på den tiden ansägs säsom liggörande, ungefär så som litet; tysk och tinsk gramatik i de lägsta klasserna ef jementarskolan nu bland sko männen anses are det i fråga om ?nationens andliga elfständighet. ÅA MM Ars MM MM AA AP on m I mr s m Mm HSK LL BI LANDE KONST.