Dagens plenum. Första kammaren. Till revisorer af lånekontorets i Wisby räken skaper och förvaltning för år 1866 utsågos: kap ten Nycander och handlanden J. Lundgren mec 37 röster hvardera samt till suppleanter: apote karen Marelius och handlanden Lundin med 36 röster. Derefter förekom statsutskottets afstyrkande ut: låtande i fråga om anslag till inlösen af ak. tierna i det bolag, som verkställt vägomläggning i Wedens och Bollebygds härader; hvilket utlåtande godkändes. Derefter företogs betänkandet om utsträckning af länsmäns fribrefsrätt. Hr E. W. Nordenfelt, Ekenman, flasselrot, Casparsson och v. Koch ansågo länsmän böra åtnjuta samma rätt i detta hänseende som med dem jemförliga tjenstemän, isynnerhet som derigenom kronobrefbäringsskyldigheten skulle betydligt minskas. Grefve C. GS. Mörner och frih. Tersmeden ansågo att den kunde föranleda missbruk. Hr Almqvist yrkade afslag. Utlåtandet godkändes. Vid föredragning af det i andra kammaren antagna förslaget om en skrifvelses aflåtande till kapten John Ericsson med erkännande af denne mans stora förtjenster om sitt fädernesland, RP: stod en diskussion. Grefve Ugglas erkände E:s stora förtjenster, men efter 1809 hade detta sätt att uttrycka en nations erkänsla ej förekommit och borde ske blotti alldeles utomordentliga fall. Hr Casperson motsatte sig skrifvelsen, anseende att det tillkomme regeringen att i förhållandet till utlandet eller enskilde medborgare i främmande stater gifva ett uttryck af landets opinion. Frih. Tersmeden, grefve C. G. Mörner och frih. J. v. Schwerin ansågo skrifvelsen obehöflig, emedan, om riksdagen ansåge sig berättigad att till enskild person utfärda tacksägelsebref, den ock kunde med lika stora skäl till andra individer afgifva skrifvelse af klandrande innehåll. Hrr Hasselrot, Bennich, Fåhraens, Ekman, Heijkensköld och sjöministern grefve v. Platen uttalade sig med värma för att första kammaren måtte instämma i andra kammarens beslut. John Ericsons förtjenster voro så stora, att de förtjenade det mest högtidliga erkännande, hans kärlek till fosterlandet är ännu efter 40 års bortovaro lika varm och verksam. Alltjemnt har han låtit Sverge draga nytta af hans uppfinningar, samt har genom den ära han förvärfvat gjort vår nationalitet aktad och ärad i främmande länder. Efter framställd proposition blef förslaget antaget. Grefve C. . Mörner reserverade sig.