Aftonbladet – 16 april 1867, sida 3

satte ensklidt den nyss alslutade onentliga diskussionen. Det undföll mig att under tiden uppropet börjats, och då jag derå af hr grefven eller någon annan gjordes uppmärksam, skyndade jag mig fram så fort trängseln och estraden det medgaf, men förnam att voteringen fortgätt långt efter det mitt namn, ropats, hvarföre ock, med den ordning som alltid i kammaren blifvit följd, min röstsedel ej kunde emottagas. Stockholm den 15 April 1867. oh: Fr. Ekenman. JEN Ir a a sa (insänät) Frimärken och skiljemynt. I Aftonbladet för sistlidne lördag omförmäles, med uttryck af kländer, att under sönaste tiden hinder mött för utbyte å Stockholms postkontor eller kanske rättare i postverkets kammarkontor af frimärken, hvilka blifvit från landsorten istället för pennin? gar insände till enskilde personer i hufvudstaden. osDet tillhör icke särskildt den, som skrifver dessa rader, att närmare inlåta sig på dea åberopade Hiottyerinen i generalpoststyrelsens beslut med anledning af d:n omförmälda, utaf en tobaksfabrikant i Stockholm gjorda framställningen i detta ämne. Deremot torde det tillåtas yttra några ord rörande de omständigheter, hvilka enligt vår åsigt hufvudsakligen böra vid frågans bedömande tagas i öfvervägande, Såsom äfven Aftonbladsartikeln antyder, har hittills denna invexling försiggätt ensamt på grund af enskildt åtagande utaf den eller de tjenstemän, som med frimärkesförsäljningen taga befattning, Då emellertid de frimärken, som dervid af enskilda personer lemnats i utbyte, dels esomoftast, efs ter att hafva gått genom flere händer, icke vidare befunnits i det skick: att de lämpligen kunnat till breffrankering utlemnas, dels de större remisserna af frimärken och kontrollen öfver desamma i betydlig mån skulle hafva försvårats om härtill måst användas lösa märken i stället för, som vanligt är, bela ark eller större delar deraf, hafva, enligt hvad upplyst blifvit, de festa, om ej samtliga de inlösta frimärkena: makulerats och derefter blifvit förbrände, hvadan denna utvexling icke, försiggått utan att ädraga postverket en ökad. utgift för nya frimärkens förfärdigande — en utgift, hvilken väl torde kunna antagas motsvara den beräknade räntevinsten af de märken, gom sålunda någon tid varit i allmänna rörelsen, utan att användas till portoafgifters utgörande. Det är dock icke denna omständighet; som enligt vårt förmenande härvid främst bör tagas i betraktande. Andra omständigheter förekomma, som kunna göra det mera tetänkligt att, genxom en, oinskränkt vexlingsrättighet, af frimärkena skapa ett fullständigt nytt skiljemynt. Ty det är egentligen detta frågan gäller, och icke huruvida posttjenstemännen skola kunna tillförbindas äfven i. omförmälda af. seende tillhandagå allmänheten, derest i öfrigt ansåges böra fortfara den antagligen västan ensamt i Stockholm och säkerligen ej.af ett alltför stort antal personer hittills begagnade utvägen att mot nya och andra frimärken ntbyta sådana, som en gång blifvit till breffrankering försålde.: Orsaken, hvarför man både hos oss:och amnorstädes alltmer upphört med utgifvandet, af de onekligen i flera ;afseenden för rörelsen beqväma sedlarne å mindre valör, lärer väl till väsentlig del få antagas vara den att, om dessa sedlar skulle förfärdigas så. omsorgsfullt att någonefterepning af dem. icke lätteligen. äfventyrades, man. funnit kostnaden derför blifva så betydlig attdensamma ej motsvarades utaf vinsten på dessa småsedlar. . : Ännu mindrekan en alltför dryg tillverkningskostnad bäras af frimärken å 12,5 och öre. Hvad som både i Sverge och annorstädes skyddar postyerken mot efterapning af frimärken är derför mindre -svärigheten att dem eftergöra, än den omständigheten ait, om ett försök dertill gjordes, kostnaden derför, blefye större änattii allmänhet densammaj kunde betäckas ensamt af iden enskildes besparing i postporto-utgift; hvarför, om någon vinst dervid skulle uppkomma, en för-. säljning i större skala af frimärken måste åvägabringas. Hå länge frimärkesförsäljningen ntora postanstalterna hufvudsakligen: bedrifves, endast. i salubodar, hvilkas egare från hufvudförrådet inköpa sina förlager, är det:icke någon så synnerligen stor anledning befara någon tillverkninz af falska frimärken. : Men större blir utom allt tvifvel faran härför i samma mån som frimärkena mer och mer antaga. genskapen af ett allmänt begagnadt skiljemynt, hvilket när gom helst kan mot märken af -olika valörer utvexlas. Och om äfs ven -hvarken afsigten kan vara eller mö blefve att förhindra,? det vid flera tillfällen frimärken, -synnerligast. vid försändning i bref, begagnas såsom. myntrepresentant, sä torde dock icke billigtvis böra misstydas om icke postverket.— äfven .oaktadt vinsten af en jeljest visserligen ganska önsklig ränteinkomst — anser sig böra medverka dertill attiaf frimärkena göra ett skiljemynt, hvilket lättare än något annat kunde komma att förfalskas. D Det är farhågan härför, som. mångenstädes mer än annat yerkat till införande af så kallade frankokuverter, hvilka mindre än frimärkena egna sig till ett begagnas såsom skiljemynt, och hvilka tillhandahållas allmänheten till.samråa pris. som frimä:kena, oaktadt härvid postverken drabbas af den ökade utgiften för sjelfva kuvertens anskaffande; en utgift, :som man dock med skäl ansett. till fullo betäckt genom den minskade anledningen till frimärkesförfalskning, Om också endast. af. sådan anledning hoppas vi att äfven inom Sverge. få inom en icke alltför aflägsen framtid se infördt bruket af dylika kuverter;, Hvad särskildt beträffar det antydda behofvet af att. begagna frimärken vid förs sändning i bref af Psummor, som ej sluta med jemna riksdalertal?,; torde det slutligen tillåtas anmärka, att detta behof i sjelfva verket måste anses vara betydligt förminskadt derigenom att under loppet af nästli-. det år tilifälle blifvit beredt att mellan samtliga. postkontor och postexpeditioner utvexla postanvisningar och; postförskott. hvilka meddelas å belopp, slutande sig på hvil. ket öretal som helst önskas. . W. R. ERRORS Krönika. Innehåll: En liten: påminnelse bra Stadsfollmäktiges beräkningar . ..