Aftonbladet – 16 april 1867, sida 2

DE OSYNLIGA I PARIS. ) AF GUSTAVE AIMARE. FÖRSTA DELEN, Han bjöd sid bror den ena åf dessö narghil6s, bad om;endast några minuter för. att byta.-om -kläderoehinträdde derpå i toileftrummet; der hans svarte kammartjenare väntade. , S Då Martial. Renaud blifvit ensara, påtände han sin asiatiska pipa, drog en sjnp suck och sträckte ut.sig på den. rurda divan, som utgjorde rummets enda möbel, och insvepte sig i -ett-tjockt moln af blåaktig rök, mättad af vällukter. . 2 Har insåg att hans aningar, noga öfver vägdt, voro temligen osannolika, att grefven icke varen man som:ryggade tillbaka. för så barnsliga skäl,. och försökte derför att förjaga den syn. som oroade honom. Med halfslutna, ögon och overksamma tankar öfverlemnade han sig med ett bittert nöje åt detta tillstånd af ljuf dvala, der förnuftet upphör, der ruset vidtager.. Detta tillstånd. af välbefinnande, som icke är vaka och icke heller sömn, hafva öster. ländningarne kallat kief, och italienarne i dolce far niente; fransmännen söka deremot ännu efter ett-bestämdt uttryck i sitt språk för denna poetiska och vällustiga hvila. 4) Se A: Bitr 11—13, 15—17, 19, 21, 23,24, 27, 20—39; 42, Ad, 45, 48—50,.53—57, 50,.61—63, 66—068, 0, 73, 75, 77, 18 (A), 79, 80, 82; 83, 84, 87 och.-83.