Aftonbladet – 13 april 1867, sida 2

I Räkningen var snart slutad. Då portföljen var tömd, kompletterade herr Dubuisson utbetalningen genom att ur sin portmonnä framtaga fem louisdorer, ett mynt på femtio centimer och sex soustycken. Grelve Warrens lade allvarsamt alla dessa småmynt på det berg af sedlar som låg framför honom och sade: Räkningen är riktig på centimen. Två millioner fyrabundratrettio tusen etthundra francs, åttio. Det är ett nöje att hafva affärer med er, herr Dubuisson. Dessutom, tillade denne och drog fram ännu ett papper ur sin ficka, är här bankens qvitto. Har ni ert qvitto i ordning? uDet är färdigt. Grefven skret under. Hr grefven har ingenting mer ait befalla ? frågade notarien och beredde sig att taga afsked. Jo förlät, min herre, jag ville bedja er att köpa mig en egendom, som jag behöfver.4 Det är lätt. Icke så lätt som ni tror. Den måste vara belägen emellan Rouen, Dieppe och Havre, på ungefär lika afstånd från hvardera ef dessa tre städer. Godt, herr grefve.s Jag skulle önska den vidsträckt, skogrik, isolerad och med rinnande vatten. Jag förstär.4 Ni skall köpa den möblerad och färdig att bebo. Till hvilket pris får jag på?X Tala icke om priset, bäste herre, gör det bästa ni kan. Huru snart befaller herr grefren att jag skall hafva köpt denna egendom?? Ni har fyrtioåtta timmar på er.4 Det är litet.5