Aftonbladet – 10 april 1867, sida 3

VE SINA SYM, ARUUL gle. c sserna ait misstro parlamentet of ita agitationen samt göra den allmä nare och lisare. — Om fredag ske n ) Ch samim ällas hos Gladstone rt I det liberala partiets inflytelserikaste me lemmar för att öfverenskomma om hvill rl eftergifter som kunna göras för Disrael reformbill. NORD-TYSKLAND. Om, som vi i går nämnde, en stor del Jen tyska pressen för ögonblicket ser fö hållandet mellan Preussen ech Österrike ljusa färger och tror pi en nära föreståe: 2 allians emellan dem, d saknas dock ej andra sidan röster som varna för att al för savguiniskt öfverlemna sig åt dylika fö hoppningar. Mun erinrar tillika om hur svag Preussens ställning äfven är i norr s änge det ej uppfyllt Pragfredens bestämme i ende på Nord-Slesvig. Så skrifve il en Berlin-korrespondent till Kö t nische Zaitung : PLuxemburgfrågan uppfatte -bär fredligt, fredligare än i Paris. Men at preussiska regerr ej underskattar de ) jallvarsamma i ställ n, visar sig af då lån på 30 millioner till krigsbehof hon dessa dagar upptagit. Skulle det förr elle I sed:.are komma till krig med Frankrike, s j kunna vi, lindrigast sagdt, knappast gör 053 räkning på Österrikes bistånd. I Italiej har Preussen nyss sett sin bästa vän Rica pli utgå ur ministeren, och det nya kabi ettet tros komma att få on mot Frankrike vänlig karskter. Skulle det väl under dess omständigheter vara rådligt att rent af ji irots ådraga oss hela Nordens fiendskap Om ej fö.e utbrottet af ett krig Pragiredens Brtikel om Slesvig ärligt uppfylles, så ä det icxe blott möjligt och sannolist, utar ven så gout eom säkert, att Sverge, Norge och Danmark, understödda af en fransk flotta. stulle med verkligt berserks-raseri falla os i flanken.? Afven från Wien skrifves i samma var. nande ton till Kölner-tidningen: ?Ehuru några tidningar här förorda ailliansen med Preussen, så är dock i sjeltva verket för ögonblicket på en sådan allins ej att tänka. Alla sådana rykten blifva dementerade, och man gör i Berlin klokt att ej räkna på Österrikes storsinthet, utan bei österrikiska regeringen skall tt göra sig Preusillgodo. Till krigshvilket ögonblick änge Pragfredens varlict sält som örklaring är Österrike dm helst berättigadt så ae artikel på ett så c hittills f i Emellan arek och franska sändebudet Benedetti egde den 2 dennes ett samtal rum, kvarvid den förre skull ha starki betonat sin vägran alt göra nägra koncessioner i Luxemburg-frågan och den franska i en lugnande förklaring. all vid detta tillfälle äfven ha it kejsar Napoleons önskan ng att få se Europas monarer, och särskildt konungen at Preussen, på ett besök vid e onen, för att gevom personliga i näen verksammast bilägga de uppkor igheterna. Från Munchen skrifves till La France, att ett nylt bemligt fördrag nyligen blifvit afutadt emellar Preu och de sydiycka erna, hv dessa förbinda sig att så art rordförbundet blifvit konstitueradt inträda i detsemma. HOLLAND. Telegrammer i de utländska tidningarne edogöra i korihet för generalstaternas anIra kammares plenum aden 5 dennes, då Cborbecke interpellerade ministåren rörande ; r gån. Hans interpellation var if följande PG:uodar sig hr Bisnareks uppgift, as Holland He erbjudit a bona offieia i underhandlingarne om uuxemburg på anna ott missförstånd ?? — Utrikesministern Van Znylen de Nyeveli varade, alt man icke ir Lo sig i nägra ;derhandlingar, utan e t i meddelann. Ehuru Hollend i direkt beröres af en luxemburgska fråvan, är det Stmintone indirekt miresseradt deri. Genom att rbjuda sina bona officia har regeringen veet visa, att hon icke hade något ansvar i enna fråga och den bollandska regeringen ade befatiat sig med saken endast för dess ! amband med Limburg-frågan. Ministern kattade sig lycklig att kunna bekräfia hr ismarcks förklaring, att alla band mellan imburg och Tyskland upphört, samt f lorade, att den holländska regeringen i nledning deraf hädanefter hvorken ofticielt ler oificiöst skulle blanda sig i Luxemburgsiken. Hr Van Zuylen ansäg sig icke förty öra uttala den äsigten, att afträdelsen vore oskvärd i Hollands intresse samt meddeide kammaren den besynnirliga underrätIsen, att eftären förhindrats endagt och ilenast deraf, att det af Frankrike erbjudna riset var för lågt. De af Preussen åberopade 1839 ärs förrag rörande Luxemburg undertecknades på onferensen i London och bade till ändaäl att reglera de genom den belgiska revouionen uppkomma förhållanden. Dessa drag voro tre till antalet: 1) det fördrag, m kallas de 24 iklarnes, undertecknadt en 19 April 1839 och afsedt att defivitivt elera eskilsmessan mellan Belgien och olland samt gränserna för deras omr ) det fördrag, som samma dag ellan Frankrike, Österrike, Storbritannien, reus och Ryssland och genom hvilket : 24 artiklarnes fördrag ställdes under de m stormektersås garanti; samt 3) det rdrag af den 19 April 1839, som innc höll ska förbundets genom Österrikes och ceusscns fullmäktige lemnade bifall till de re. toriella snordningarne rörande hertigmat Luxemburg, såsom de bestinmas i rdrag, som reglera skilsmessan mellan elgien och Holland. SPANIEN. Affären rörande de båda af den spanska istbevakni gen seqvestrerade engelska fargen Tornado och Queen Victoria hotar t taga en allvarsam vändning. Sedan egar.s! ; fruktlöst återfordrat dem såsom olagligt na i beslog, har ecgelska utrikesmini-v lord Stanley, i dessa dagar i en kasorisk got uppmanat kabinettet i Madrid t gifva egame skadestånd och göra ofatlig urs Det är på denna not som FA för rm OM mm Rn AV oo MM MM ra Am BA (a FR KR Br AP BD DD bob me ot br NN oto