I dagens sammanträde har första kamma:en debatterat bankoutskottets förnyade framställning om bankovinstens anvärdande. Utskottets hemställan till kammaren att frångå itt förra beslut om anvisande till statsverset af 1,800,000 rdr af 1865 års vinst och nstämma i utskottets, af andra kammaren vifallna, förslag att anvisa blott 1 million dr, har blifvit afslagen och kammaren såunda vidblifvit sitt beslut. I fråga om tiien då 1865 års vinst bör aflemnas, beslöt cammaren med 51 röster mot 47, att den vör till riksgäldskontoret inbetalas innan utsången af år 1867. Blutligen har kammaen, äfvenledes i strid mot utskottets åsigt, anvisat 1,500,000 rdr af 1866 äras bankovinst att under loppet af är 1868 till riksväldskontoret aflemnas, Beslutet härom fatbades med 57 röster mot 39, hvilka sistnämnda vord för utskottets åsigt, attingenting af dessa vinstmedel nu borde disponeras. Vid en föregående votering om kontraproposition hade 47 röster algifvits för ett af hr Wallenberg framstäldt förslag, ett af 1866 års vinst 2 millioner rdr skulle öfverlemnas till riksgäldskontoret. Andra kammaren har genomgått och bifallit ett antal statsutskottets framställningar, af hvilka endast det, som afstyrker grefve Mörners och hr Grafströms motioner i fråga om återlösen af den till at lierbyggnaden vid Carl XIII;s torg upplätna tomt, framkallade någon anmärkningsvärd öfverläggning och förtjenar att här särskildt omförmälas. Derefter har kammaren börjat debatte:a statsutskottets i vår ofvanståerde artikel omförmälda memorial med beräkningar öfver statsregleripogen för 1868 och förslag i fråga om fyllande af riksgäldskontorets behof. Under debatten, som i afton fortsättes, hafva flere talare framhållit de stora olägenheter som skulle uppkomma för den allmänna rörelsen om man ej bestämmer sig för en utländsk upplåning af de för jeravägsbyggnaderna redan anvisade och ytterligare behöfliga medel. Man tyckes ense om nödvändigheten att återförvisa frågan till statsutskottet för att tagas i förnyadt öfvervägande. Detta tillstyrktes äfven af hr Björek, som för öfrigt redogjorde för syftemålet med utskottets förslag, som tal. förklarade bafva varit att undvika den utländska skuldsättningen såväl nu som framdeles, så att om lån för jernvägsbyggnaderna fram deles ifrågakomme, de icke skulle upptagas till större belopp än som kunde inom landet åstadkommas genom ett inhemskt fondsystem, hvars fördelar tal. sökte ådagalägga, på samma gång som han framböll olägenheterna af en öfverdrifven utländsk vpplåning. —bRtete—