att bevaka våra vidsträckta kuster. Förordac jafslag å utskottets förslag. —) I Hr Muren opponerade sig mot den tal. soi lanfört Frankrikes exempel såsom för oss efte I terföljansvärdt. Om vi också skola efterhärm . jutländningen i allt annat, så böra vi åtminstor akta oss för att följa hans, och isynnerhet Fran! rikes, exempel i afsennde på lagstiftningen ar , gående tobakstull och tobakstillverkning, ty Jintet land, med undantag af Österrike och Ur Igern, är dermed så illa bestäldt som i Franl rike. Der har nemligen staten förbehållit si tobakstillverkningen såsom ett monopol, och, d 4 monopoler äro i vår grundlag förbjudna, förur drade det tal. att en medlem afrepresentatione kunde anföra detta såsom något för oss efterfö jansvärdt. Yrkade fortfarande afslag. HAr Svanberg yrkade återremiss. Hr Lindström hade ej ämnat, af lätt insedd skäl, deltaga i diskussionen, men då vid sida af det egentliga föremålet för öfverläggningen som vore tullen å oarbetad tobak, äfven uppta gits frågan om tullen å arbetad tobak, så vill tal. begagna tillfället att, såsom representant fö tobakstillverkningen, tillkännagifva att denna nä ring ingalunda vore i behof af något skydd hvilket tillkännagifvande mottogs med ljudlig bifall. Härefter anställdes votering, som utföl med 71 ja, som yrkade återremiss, mot 76 nej som yrkade afslag, och blef sålunda kammaren: beslut, att tobakstullen skall bibehållas sådar den nu är. 1 följd af kammarens afslag å utskottets för slag om förhöjning af sockertullen, förföll natur ligtvis äfven utskottets hemställan om förhöjning af tullrestitutionen för denna artikel. Deremo bifölls utskottets hemställan, awt tullrestitutior icke skall, utom i afseende å artikeln socker. raffineradt, alla slag, ega rum vid utförsel till Norge. Härefter företogs till behandling statsutskottets utlåtande n:r 46, angående anslag till väganläggningar, brooch hamnbyggnader, sjösäkningar och andra vattenaftappningsföretag m. m. dylikt. Utlåtandets alla 21 punkter genomgingos och biföllos, med undantag af 15:e punkten, der utskottet, i anledning af en af hr Wallenberg väckt motion, föreslagit en skrifvelse till K. M:t med begäran om utredning af frågan om Baggensstäkets upprensning, hvilket förslag af kammaren afslogs, på yrkande af hrr Nils Larsson, Rosenberg m, fl. . Öfver 16:e punkten, deri utskottet föreslagit nedprutning vill hälften af det hittills utgående och af K. M:t äfven för år 1868 äskade anslaget af 120.000 rdr till myrutdikningar och vattenaftappningar i de norra länen, uppstod en långvarig debatt, i hvilken inemot tjugu talare deltogdI; Stasik ansåg föreliggande fråga vara en lifsfråga för hela Norrland, och kunde på intet vis gilla statsutskottets nedprutning. Det af utskottet tillstyrkta anslaget vore ej tillräckligt för en enda af de ifrågavarande provinserna, än min dre för dem alla. Meningen vote ej blott att bereda understöd för odlingsföretag, utan äfven att befria hela Norrland trån dess värsta olycka, nattfrosterna. Då sålunda här vore fråga om hela Norrlands framtid, bad tal. på det bevekligaste kammarens ledamöter att här låta den for öfrigt så prisvärda sparsamheten fara, emedan de eljest gjorde sig skyldiga till en stor misshushållning. Yrkade bifall till K. M:ts proposition. Hr Nils Larsson. Både vetenskapen och erfarenheten bestyrka det förderfliga imflytande, som vattendränkta fält utöfva på den omgifvande trakten, och i de norra provinserna finnas lylika fält af flera qvadratmils utsträckning. Man kunde vid sådant förhållande ej begära att nenigheterna sjelfva skola, utan allt understöd rån statens sida, ensamma bekosta dessa utdik-. ningar; ehuru de visat sig beredda till mycket stora uppoffringar för detta ändamål. I talarens remort t. ex. bestredo menigheterna sjelfva s if de erforderliga omkostnaderna och staten enlast s. Förordade derföre bifall till K. M:ts oroposition. Grefve Posse erkände gerna vigten af dylika ftappningar, men trodde att de norra provinerna ej kunde med skäl klaga öfver, att de voro la tillgodosedda, då de fått ett anslag af 60,000 dr utan återbetalningsskyldighet, ty alla de öfiga provinserna hade ej fått mer än 50,000 tillammans. Tal. tkulle emellertid gerna bifallit et af K. M:t begärda anslaget, om blott tillångarne det medgifvit. Hrr Olof Nilsson och Jan Andersson intämde med hr Staaff. ; Hr Beronius förordade att man för denna sak kulle göra en afvikelse från sparsamhetsprincien, emedan den uppoffring, som man nu af staen begärde, blott vore temporär och snart skulle rsättas genom ökad välmåga och dermed äfven kade skatter från de norra provinserna. Arr Heggström, Östman och Ablgren tilltyrkte bifall till K. M:ts proposition, hr De lar deremot till utskottets förslag. Hr Lithner. Om han betraktade denna fråga åsom en specialfråga för Norrland, så kunde an, såsom norrländning, icke annat än vara rycket tacksam för de 60,000 rdr utskottet gifit. Men han ansåg denna fråga såsom en kulurfråga af vigt för hela landet, emedan det vore f vigt att de rika resurser, som i Norrland finas gömda, utvecklas. Staten borde derför, så ingt som tillgångarne det medgifva, i sitt rätt ;rstådda intresse räcka handen till hvarje föreig. som vore egnadt att utveckla dessa rika reirser och i detta hänseende vore vattenafdikingarne särdeles vigtiga. Hrr Bånblad. Reurerona, Nils Andersson m. fl. instämde. Hri övs Pährsson förordade bifall till utskottets irslag. Hr Hierta trodde att Norrland på sisva ren fått större understöd än någon af de andra rovinserna och ansåg derföre det så ofta upppade påståendet att Norrland vore tillbåkasatt, ara obefogadt. Detta hr Hiertas påstående be reds af hrr Erik Ersson, Staaff och frih, Altrömer, hvilka dessutom påpekåde, att detta ore det enda af alla de af K. t för dylika änamål begärda anslag, som utskottet nedprutat. Vid anställd votering bifölls zemellertid utskotts förslag med 88 röster mot 52, som yrkade fall till K. M:ts proposition. Härefter följde rotokollsjustering, hvarefter kammaren åtskildes . . omkring 10. Da . :