Institutet RINSDAGE Andra kammaren. Öfverläggningen om kaffetullens förhöjning. Att lemna ett fullständigt referat öfver denn: särdeles vidlyftiga debatt tillåter oss icke utrym met och det torde dessutom, för kännedom ä de skäl, på hvilka man grundade sina åsigter vara temligen obehöfligt, hvadan vi inskränk: Oss att an några af de mera framstående ta larnes yttranden. Debatten börjades af hr Lindtröm. Vid bör jan af riksdagen, då m statsver kets tillstånd och 1 sväfvade denna fråga på al ån skola v taga penningar lande? De enda svar man nde fr var det vanliga bjelp dig sjelf. K. M:t hade i sin propositior slagit, såsom ett medel att fylla denna bris röjning i tullen på socker, kaffe, kakao, sam förhöjd bränvinsbränningsskatt. Den ställning, som föranledde denna propositi ligen förändrad, sedan betydliga nec skett i det af K. M:t säsom utgift fö loppet, — nedprutningar, som äro inkomst man af den ågasatta kunde beräk Tal. ville bedö uruvida stalsverket vore i behof iöjda inkomst i det föreslagna 3 För statsverket: ligen nödvändigt att v höjningen. För att vi sig till ett annat siats 60, i hvilket utskottet 11 millioner rår Tal. mna brist hvad som ande skuld, för I häftade, emedan e och hvilken var utskottet vid 18 och så litet fa talarens förmen (om man så vill från den vanliga : större utgifter än inkomster, utan derifrån, att man icke upplånat hela den summa som till 1 5 ggningarne blifvit lagen. — Vid års riksdag upptogos således 5 millioner mindre än som blifvit föreslagna och vid 1865 års riksdag 6 millioner. Då nu 2 millioner blift föreslagna till samma ändamål, så var det klart, att 13 millioner blifvit använda till jernägsbyggnader utan att hafva blifvit upplånade. Om vi nu upplånade denna summa, hvartill taren ansåg oss berättigade, så uppstode ett öfrskott af 1,200,060 rdr rmt, och då behöfdes ke heller den föreslagna förhöjningen. — Stats1tskottet hade icke inberäknat 1868 års bevillning. Tal. ville deremot påstå det vara både ämpligt och rättvist att b a inkomsterna ör samma år som de uttaxerades om de också cke inflöto förr än ett följande. För det belopp, som vid sistförflutna riksdag invisades till jernvägsbyggnader, gåfvo ständerna iksgäldskontoret rätt till en svälvande skuld. Men nu anser man, att jernvägarne skola byg;as med de ordinarie inkomsterna. För sin del unde tal. icke bitr denna åsigt, utan ansåg utt jernvägarne bord vegas genom lån och att ndast de årliga ne skulle ske geom statens ordinarie inkomster, Den andra synpunkten, från hvilken tal. beraktade frågan var, huruvida inkomsterna verkigen skulle blifva större genom den ifrågasatta örhöjninger. Tal. trodde det för sin del icke. såsom stöd för denna åsigt ville tal. icke så nycket fästa sig vid det skäl, hvilket uttalades en broschyr, som före början af plenum utdeats bland riksdagsmännen, att ifall den förelagna förhöjningen vidtoges, en så stor mängd irup skulle införas i landet. att den skulle mina sockerkonsumtionen. Men dervid ville tal. a uppmärksamheten, att köpmännen före detta irs slut skulle förtulla allt kaffe och socker som le hade på nederlag för att slippa den högre ullen, ja att de under detta år skulle införskritva kela nästa års behof. Det hade visserligen såom skäl emot detta antagande blifvit anfördt, utt man innan årets slut, när som helst, kunde såbjuda den förhöjda tullen, men detta vore strilande mot grundlagens tydliga ord, att bevillingen skall gälla till slutet af det år, för hvil:et den blifvit bestämd. — På dessa skäl afyrkte tal. bifall till utskottets förslag. Samma yrkande framställdes af hr Carlsson, nedan kaffet numera blifvit ett af alla samvällsklassers vigtigaste födoämnen, emedan störia delen af skatten skulle utgå från den obenedlade delen af befolkningen och emedan stor örlust skulle uppstå genom tullförsnillningar. Hr Eric Ersson fr. Gefleborgs län erinrade, itt tullen samt bränvinsskatten, som vid 1854 rs riksdag tillsammans utgjorde 9 millioner rdr utgjorde 23 millior Denna förhöjning hade ästan uteslutande fat landsbygden, ty i och ned detsamma bränvinsskatten höjdes tilltog feförbrukningen. Tal. frågade om man ang det rimligt att än ytterligare höja tullen på cker och kaffe, som numera verkligen kunna gas vara nödvändighetsvaror sedan de till dagigt bruk begagnas äfven af de fattigaste. — lvad beträffade den finansiella sidan af saken, å ville tal. derutinnan instämma med hr Lindtröm, och yrkade afslag på betänkandet. Samma yrkande gjordes af hrr C. Hvarsson, ndstedt och WHierta, hvilken sednare helst kulle sett hela frågan uppskjuten, till dess staens behof blifvit i sin helhet kända, och ansåg öröfrigt förhöjning af kaffetullen högst ändanålsvidrig. Bättre vore då att höja sockret med öre per emedan detta hufvudsakligen skulle Irabba de förmögnare. I samma mån bränvinets uk minskades, ökades kaffets, och detta vore ördelaktigt äfven i moraliskt hänseende. Grefve Pesse yttrade sig i samma riktning som föregånde talare, gillade hr Lindströms finansiella beäkningar i det stora hela, men ansåg att bristen ore 600,000 rdr mindre än den förre visat. Förfrigt redogjorde talaren för fördelarne och oläenheterna af det direkta och indirekta beskattingssättet, och trodde för sin del, att om bekattningen skulle behöfva ökas, så borde man cke tillgripa de indirekta skatterna. Ökast. ex. n tullsats en gång, så blir det ganska svårt att å bort den igen, hvaremot man hvarje dag har åminnelse af debetsedeln om den direkta och kall göra allt för att få bort densamma. Hr And. Persson yrkade afslag. Hr v. Troil befarade att vi voro på väg att sta oss in på en för staten såvkl som för inen förderflig bana, om vi bestämde oss för 1 betäcka de ordinarie utgifterna icke med våra illgångar utan med lån. Hvad den finansiella idan af saken beträffade hade äfven talaren takännedom om statsutskottets utlåtande n:r 60, n kunde icke genom sina beräkningar komma Il samma resultat som hr Lindström. Genom idlyftiga beräkningar sökte talaren visa, att inomsterna skulle bli mellan 3 och 4 millioner vindre än dem utskottet uppgifvit. Man hade isserligen sagt att man kunde taga i bertkning 1868 detta års bevillning. Detta ansåg tala a. 2 2 BH denna fö; la denna inkomst på n kunde ernås. skottets utlåtande, alar om en brist af ö r igt ifran oväntad, attstats3 års riksdag förutsagt den, . att en sådan tvertom, enligt e, måste finn Denna brist rledida s