Aftonbladet – 5 april 1867, sida 2

sHvem är det, frågade jag. En fru Machur6.4 tSamma fruntimmer, hvarom hr Charbonneau talade. Jal svarade sorgset Paques-Fleuries, som glömt denna omständighet. tHvad gör det? cOh! jag går ej dit, sade hon darrande. Jag skall gå, jag, svarade jag henne. Det kan icke hända oss pågonting värre än att dö af hunger; och för öfrigt, hvem vet? Kanske ha vi misstagit oss om denne mans afsigter.4 Du söker att bedra mig... Du bedrager dig sjelf... Vi kunna icke göra oss några illusioner... Allt som kommer från denne man kan icke vara annat än skadligt eller vanhederligt... Du skall icke gå till denna qvinna. Jo.4 Är du fullt besluten dertill?4 Jag har beslutit att icke se dig lida längre af elände och hunger.f Må göra; men då skola vi gå båda två. En timma derefter voro vi hos fru Machur, gatan Marche-aux-Chevaux, nummer 33. Hr Charbonneaus föregifna barmhertighetssyster var ingenting annat än en klädmäklerska. Men noga räknadt hade vi icke med den saken att göra. Endast hon gaf oss arbete, behöfde vi icke oroa 088. Och detta fattades icke. Det arbete hon gaf oss, och son hon betalade så litet som möjligt, ledde oss för en tid på den tanken, att hon icke hade någon annan kännedom om oss, än hvad som angick att göra blommor och reparera spetsar.