DE OSYNLIGA I PARIS. : AR GUSTAVE AITHARD. Öfversättning. FÖRSTA DELEN. I allmänhet stannade vi sällan mer än två dagar på samma ställe. Man packade barnen i korgar på åsnor. De sjuka voro placerade i ex kärra, läckt med väf, som Mignonne körde, och hvilken innehöll allt hvad man på teaterspråket kullar accessoirer, det vill sega kostymer, bä gare, lupaband, allehanda mstrumenter m, m. Männen och qvinnorua följde efter till fots. Då truppen kom till en by, spädde qvinnorna i hönderna och mävpnen vi-ude prof på kroppsöfningar eller trolleric Men deras förnämsta födkrok var stöld. Jean Vaudrouille slog alltid läger utanför byarne och städerna, i skogen eller på öppna fältet. Han undvek sit b noga öfver örre I Ni inse jäti skälet dertill. Jag vande mig fort vid min bya familj. Bland barnen, mina kamrater, som snllesammans voro lika förderfvade som snut siga små varelser, sakaande all moral och intelligens, mera liknande djur än menniskor, fanns intet enda som ej stötte mina aristokratiska instinkter för hufvudet. Jag blef ieke god vän ined någon ulaf dem. Mignonnes sällskap var mig nog. Derför deltog jag aldrig i deras lekar och öfningar annat än för att undvika en rå ring med de alltför ) Se A.B. n:r 11—13, 15—17, 19, 21, 23, 24, 27, 20—39, 42, 44, 45, 48—50, 53-57, 59, 61-63, 66—68, 70, 73, 75 och 77