RV GUMGKIUNRSVard UISKUSSLIOH. Dagens plenum. Andra kammaren. Kammaren fortsatte och afslutade behandlir gen af statsutskottets utlåtanden, angående regle ringen af utgifterna under riksstatens hufvudti lar genom att till afgörande företaga den 9:d (pensionsoch allmänna indragningsstaterna). Vid föredragning af 5:te punkten, angåend fyllnadspension åt generalfälttygmästaren, fri Wrede, uppsteg hr Jöng Pährsson, sedan tal mannen redan framställt proposition på bifall oc fått ett ganska kraftigt ja till svar, och sade sig oaktadt fan väl kunde höra, det hans framstäl! ning icke skulle vinna bifall, icke kunna stilla tigande låta denna sak gå förbi utan att säga det hans öfvertygelse vore, att man borde afsl utskottets förslag. Skälen till denna öfvertygels angaf talaren vara, att man icke kunde bevilj en tjensteman pension, så länge han är i tjenst göring. Vore han duglig i denna tjenstgöring så borde han behållas qvar på sin plats, hvare mot det enligt regeringsformen stode i konun gens makt att afsätta honom, om han vor olämplig för denna plats. Dessutom ansåg tal 6000 rdr vara en alltför hög pension, och anså;j det icke hafva stöd hvarken i moralisk eller gu domlig lag att votera en så hög summa åt en då man vägrar en pension af 400 rdr åt en an nan. Detta talarens anförande föranledde e mängd ledamöter att begära ordet och yttra sig 1 hufvudsakligen samma syfte som den. anfördt talaren yttrade sig hrr O. B. Olsson, Åke An dersson, Svensån, Hörnfeldt och Aug. Anders son, hvilka, under erkännande af frih. Wrede stora förtjenster, likväl icke kunde gifva sitt bi fall till högre pension än den, hvartill frih. en ligt gällande pensionsreglemente var berättigad eller 4950 rdr. Under erinrande att här icke va fråga om hela beloppet, 6000 rdr, utan blott om 1050 rår, hemställde många talare, såsom hr H dengren, statsrådet v. Ehrenheim, frih. Foc hrr Meijerberg och Gumzelias m. fl. till kam marens bepröfvande, huruvida det kunde vara nationen värdigt att neka en så ringa summa som 1050 rdr säsom fyllnad i pension åt en man, som, man måtte hysa hvilka åsigter som helst om hans skicklighet som generalfälttygmästare, likväl utan gensägelse måste anses såsom en utmärkt skicklig embetsman, och som, såsom vetenskapsman, inlagt så stora förtjenster, isynnerhet om naturvetenskaperna, att hans namn är bekant inom hela Europa; hvartill äfven kom, att han tagit en högst väsentlig del i arbetet för folkupplysningens spridande genom sitt deltagande i utgifningen af tidskriften Läsning för folket?. Genom votering antogs utskottets förslag med 127 röster mot 30. Utskottet hade, i enlighet med K. M:ts proposition, tillstyrkt en pension af tillsammans 1000 rdr åt regementsstallmästaren Giese. Grefve Posse och hr v. Troil yrkade pensionens höjande till 1500 rdr, hvilket deremot bestreds af hr Björck, hvarefter votering afgjorde frågan så, att 114 röster utföllo för utskottets förslag mot 37, hvilka önskade pensionens höjande. I 9:de punkten har utskottet afstyrkt K. M:ts proposition om pensionsrätt för salpeter-komitåns tjenstemän och vaktbetjent, hvilket afstyrkande fann motstånd hos hr Leffler, statsrådet Bredberg, friherre Schultzenheim, hr Kalstenius och frih. Ahlströmer, hvilka yrkade bifall till K. M:ts proposition, hvaremot hr Björck talade för bifall ill utskottets förslag. Hr Jöns Pährsson förordade pensionen att utgå, sedan de ifrågavarande tjenstemännen afgått från statens tjenst. Genom votering godkändes utskottets afstyrkande förslag, i afseende på sekreteraren i saltpeterkonitn, med 106 röster mot 50, hvarefter samma peslut utan votering fattades i afseende på konitns kamrerare och vaktmästare. K. M:ts provosition om en årlig pension af 500 rdr åt genealadjutanten Hygrells enka hade af utskottet i te punkten blifvit afstyrkt, ett beslut, hvilket rordades af hrr Per Nilsson i Espö, Carl Ifrarsson, Medin, Petter Anderson och Hörneldt, hvaremot bifall till K. M:ts proposition rkades af hrr Lemcehen, Ur deovgren, Staaff, tatsrådet Ehrenheim, De Marå och frih. Ahltrömer. Hr Blanche yttrade, att namnet Hyrell framkallade ett minne, hvilket han önskade tt få berätta. År 1838, då en skuggrädd regeing ansåg nödvändigt att för ordningens upp ätthållande massakrera folket på flera af Stockiolms gator, och då kanonerna redan voro ladade med kartescher, hörde talaren, som denna id var anställd vid artilleriet, då varande öfverten Hygrell, innan truppen ryckte ut, säga till ina officerare: Kommen ihåg, att I hafven med nenniskor att göra, och faren icke fram som alningar, såsom de andra! Dessa ord, som lyte i talarens ögon med en mycket skönare glans n mången vapenbragd, medförde för honom som ttrat dem mänga obehag. I likhet med hvad vanligen i denna kammare ker, så snart olika meningar under en diskäsion yppats, begärdes äfven nu votering, hvilken tföll med 107 röster för K. M:ts proposition mot 5, hvilka önskade bifall till utskottets förslag. ;mot utskottets förslag om 600 rdrs pension åt d. landshöfdingen Öldewigs enka talade hrr er Nilsson i Espö, Per Nilsson i Kristianads län, Svenstu, Hörnfeldt, Bengtson, Ja as Andersson, Aug. Andersson, Medin, Rundäck, 0. B. Olsson, Jan: Andersson, Carl Ifvarson, Åke Andersson och Petter Andersson, varemot hrr Myrtin, Nils Andersson, Ol. Olson, Magnell och Aud. Jonsson talade för bi1 till detsamma. Å ingendera sidan förekom ågot längre anförande, utan de fleste talarne skränkte sig att yrka bifall eller afslag under pprepande af förut hörda skäl. Votering anigs äfven denna gång nödvändig och utföll med 4 röster emot utskottets förslag, hvilket blott ck 45 för sin mening. Afven 21:a punkten, i hvilken utskottet yrkat slag å K. M:ts proposition om pension åt f. d. ommendanten Gyllenhammars enka föranledde ågon diskussion, i det hr Rtendahl frih. Ahlrömer, hrr Wallen och A. v. Proschwitz för. dade K. M:ts proposition, hvaremot hr QI. Olson talade för bifall till utskottets förslag. Geom votering blef denna sista mening kammans med 80 röster mot 60. Öfriga här icke omnämnda punkter biföllos.