Aftonbladet – 29 mars 1867, sida 3

Andra kammaren. Börjades behandling af sjette hufvudtiteln (civildepartementet). Första punkten bifölls utan diskussion, men den andra angående kommerskollegii indragning och i hvilken utskottet hemställt om en skrifvelse till K. M:t i syfte att intilldess frågan om kollegii indragning eller ombildning blifvit afgjord, embeten och tjenster måtte tillsättas på förordnande, — framkallade en längre och ganska animerad debatt, som öppnades af hr Sjöberg, hvilken sökte visa att kommerskollegium icke gerna kunde undvaras, emedan det hade många vigtiga ärenden att handlägga. Hr Bergström ansåg deremot att af alla de centrala embetsverken detta lättast skulle kunna undvaras. Hr Svensån förordade den föreslagna skrifvelsens aflåtande. Hr Kinmensson, som icke motsatte sig skrifvelsen, ej heller verxets ombildning, trodde dock, att man bedrog sig, om man hyste den öfvertygelsen, att de göromål som der handlades, icke vidare skulle behöfvas; hvilket icke vore möjligt utan måste de till andra embetsverk öfverflyttas. Statsrådet v. Ehrenheim upplyste, att beslut blifvit fattadt att presidentplatsen skall stå obesatt tills vidare. Hr Björek ansåg att då detta kollegium ej har administrativ! domsrätt, då den sakkunskap, som i detta embetsverk finnes, kunde öfverflyttas på den byrå under civil-departementet, som skulle träda i kommerskol egii ställe, så såg tal. intet hinder för detta embetsverks indragning, såvida icke tjenstemännens löner skulle utgöra hinder derör, i det de hade rättighet att komma på indragningsstat, om embetsverket indrogs. Men på det att detta för framtiden icke skulle kunna införas såsom skäl emot indragning, ville tal. förorda den föreslagna skrifvelsen. Frih. v. Schultzenbeim uttryckte sitt missnöje med det resultat, till hvilket utskottet kommit, och sökte omständligt visa, att kollegiets embetsgöromål skulle kunna fördelas på andra embetsverk och nya byråer, samt yrkade återremiss, på det utskottet måtte framlemna ett vestämdt förslag om indragningen. Hr Carl ifvarsson yrkade bifall till utskotets förslag, hvilket äfven hr Hedluad förordade, inskande jör öfrigt att denna fråga måtte pröfras i sammanhang med den föreslagna omorgaNisationen af embetsverken i sin helhet. Vid anställd votering segrade utskottets förlag med 101 röster mot 58, hvilka önskade återemiss. Tredje punkten, i hvilken utskottet föreslagit, tt samma belopp som förut måtte utgå till det konomiska karteverket, föranledde hr Hessle att inska anslagets höjande eller ock dess indragande, medan talaren ansåg det nuvarande för någoning halft. Deremot uppträdde hrr Basck, Staaff, farald Eriksson och grefve Posse, visande att ula billiga anspråk uppfylldes, att detta karteverk rore en prydnad för vårt land, och att det vis