Aftonbladet – 28 mars 1867, sida 2

— Vintern i Östersjön och år.gfartyget Polhems resör. Från Visby skref i fredags uti Visby-Posten: : Redan sistlidne fredags afton, efter föregående dagars stiltje med O. och SO. vind och en härstädes inträdd övafligt stark köld (tidigt på morgönen å landsbygden ända till 16—212 grader, i siaden 13 grader) sågs hafvet betäckt med isskare, och påföljande lördagsmorgon var Östersjön härutanför betäckt med is, hvilken af strömsättningar här och der var så pass påskjuten, att den höll att gå på och barskridskoåkande redan på söndagen. Ihållande stiltje och jemn köld de två derpå följande dygnen förorsakade de vackraste släta isfält man måhända någonsin sett vid en så öppen plats som den vid Visby; man såg en och annan skridskoåkande våga sig ända nära en haif mil ut. Också begagnades flitigt det erbjudna tillfället att upplifva hvad som under många år blifvit nästan glömdt, i anseende till blida vintrar och nästan total brist på större vattensamlingar i närheten at staden, sedan Gamla hamnen helt och hållet uttorkat, der för 25å 30 år sedan ofta om vintrarne rätt vacker skridsko-is bildade sig. Emellertid varade glädjen icke länge. I onsdags morgon lossnade för O. storm isfältet till större delen och dref till sjös, först vid pass en mil ute i ett stort band långs hela borisonten och sedan i mindre stycken; återstoden betäcktes under förliden gårdagsnatt och i går med snö. Af en mängd fiskredskap, som varit utsatta af fiskare från Visby, har en del sedan hafvet blifvit öppet återfunnits; en stor del eftersökes ännu. Att ångfartyget Polhem åter skulle lida ett afbräck i sin jemna gång var att förutse: — Fartyget hade torsdagen den 14 dennes, länge hindradt af is, med föregående dagens post härifrån klockan 3 på eftermiddagen anländt till Horn, kunde icke för snötjocka samma eftermiddag hit återvända, försökte den 15 genom samma ränna, som uppskurits föregående dag, att komma ut, men möttes af svårare påskjuten is och måste återvända till yttre skärgården, der fartyget la des i skydd klockan 8 på aftonen. På lördagsmorgonen förnyades försöket, men med samma resultat; mer och mindre sammanpackad is dels forcerades, dels kringgicks, tills fartyget snart var så kringhvärfdt, att det höll på att komma fast. Sedan man, med hjelp af sågning och huggning, åter kommit lös, återvände Polhem kl. 3 på eftermiddagen till Bockholmarne, belägna SV. från Idö. — Påföljande söndag qvarlåg Polhem å sistnämnda ställe, der vattenförråd m. m, in togs. Under alla dagarne hade stiltje fortfarit. Då en lindrig bris på söndagsmorgonen uppstått, märktes en mindre öppning flere mil till sjös, och då denna öppning på måndagsmorgonen förstorades, gjordes ånyo försök att komma ut, men äfven nu måste fartyget återvända till Idö, hvar est det vid Idö bänkar? var i fara dör den famntjocka ispåskjutningen. — Sedan tis dagen (den 19) om morgonen ytterligare passagerare och post kommit ombord, afgick fartyget åter, sökande söder på; hafvet var nu så upp: fyldt af nybildad is, att större delen af vägen måste tillryggaläggas genomskärande densamma,