Aftonbladet – 26 mars 1867, sida 3

FINLAND. Den bevillning, ständerna å 1863 års landtdag åtogo sig för åren 1865—1867 och som beräknades till en million mark årligen, har för år 1865 influtit med blott 676,558 mark, hvaraf 58,599 afgått till taxeringskostnadernas betäckande, och för åren 1866 och 1867 antages bevillningen komma att uppgå till upgefär samma belopp, enligt hvad man inbemtar af den kejserliga propositionen om bevillning för 1868 och påföljande år. Finlands statsförslag för år 1867 upptager följande belopp: 1) Allmänna statsfonden. Inkomster: ordinarie 12,961,829 (deraf skatter af jord och lägenheter å landet 2,295,400; skatter af förädlingsverk 102,300; personella utskylder 1,368,000; indirekta skatter 7,723,076, af hvilket belopp tullmedlen utgöra 5,500,000; tillfälliga intrader 1,473,053), bevillningsmedel 668,691 samt bränvinsskatt 700,000, summa inkomster 14,330,521 mark. Utgifter: ordinarie 12,946,032, nemligen afkortning 82,800, första hufvudtiteln 1,294,298 (hvaraf hans kejserliga m:ts dispositionsmedel? 124,000, generalguvernören 65.143, senaten 725,287, statssekreteriatet 227,600 o. 8. v.), andra hufvudtiteln — eller justitiestaten 491.055, tredje hufvudtiteln eller militiestaten 234,411, fjerde hufvudtiteln eller allmänna civilstaten 3,437,050, femte hufvudtiteln eller kleresistaten, läroverken och vetenskaperna 1,715,614, sjette hufvudtiteln eller milda stiftelser, allmänna ordningen och helsovården 1,254,830, sjunde hufvudtiteln eller allmänna extra utgifter 1,965,766 (hvaraf till ränta och amortering å statslån 1,092,080), åttonde hufvudtiteln eller jordbruk, handel och näringar 1,749,430, nionde hufvudtiteln eller donationer och allmänna understöd 720,773. Behållningen å allm. statsfondens ord. inkomster således 15,799. Icke ordinarie utgifter: tionde bufvudtiteln eller utgifter af bevillningsmedlen 668,691, och elfte hufvudtiteln eller utgifter af bränvinsmedlen 700,000. Summa utgifter 14,330,521 mark. 2) Fattigoch arbetshusfonden. Inkomster 420,500, utgifter samma belopp (hvaraf 80,000 till ?hans kejserliga m:ts dispositionsmedel?). 3) Allmänna militiekassan. Inkomster 2,603,820 (Hvaribland indelta hemmansräntor 788,000, arrenden af militielägenheter 302,000 0. s. v.), utgifter (hvaribland 56,000 till b:s kejserliga m:ts egen höga disposition?, för indelta finska skarpskyttebataljonerna 1,118,547, för lifgardets finska skarpskyttebataljon 393,812 0. 8. Vv.) Samma belopp. 4) Militieboställskassan 24,500. 5) Krigsmanshuskassan 2,762,920. Finska litteratursällskapet firade den 16 dennes sin årsdag, hvarom vi efter Helsingfors Dagblad meddela följande: Sekreterarens årsberättelse framhöll huruledes det ekonomiska betryck, som gjort sig kännbart ötverallt inom vårt land under det tilländagångna året, varit föga gynnsamt för litterära företag. Sällskapet hade derför icke vågat sig på just alltför mänga nya arbetens bekostande. Men redan fortsättandet af arbeten, hvilkas trycknin; förut varit påbörjad eller beslutad, hade doc gjort, antalet af de på sällskapets bekostnad unr året tryckta skrifterna till icke obetydligt eller tio volymer. Bland dessa, öfver hvilka berättelsen meddelade en fullständig förteckning, förekommo utom annat 1:sta häftet af Lönnrots nya finsk-svenska lexikon, två nya häften af tidskriften Suomi, en ny edition af Finlands flora på finska språket samt första häftet af Historiallinen arkisto, utgörande en samling af sällskapets historiska sektions forskningar. Under tryckning hade sällskapet dessutom sex andra arbeten. Af dessa äro mest betydande: fortsättningen af Lönnrots nyssnämnda finsksvenska lexikon, ett tyskt-finskt lexikon, en ny edition af 1734 års lag samt tredje delen af Porthans arbeten, hvilket med det första blir färdigt. På sällskapets föranstaltande äro under arbete en finsk öfversättning af lagverket, af kanslirådet Palmån och kyrkoherden Cannelin, en samling formulärer för finska embetsskrifvelser af assessor Stråhlman, ett mindre finskt-svenskt lexikon af lektor Eurån, en estnisk-finsk ordbok till den samling estniska sagor sällskapet under året bekostat, samt en historia öfver finska mi litärväsendet af kapten Mankell. Ur berättelsen öfver sällskapets kassa och fonder framgick att en summa af öfver 14,000 m:k blifvit under året använd till tryckning af skrifter.