Aftonbladet – 26 mars 1867, sida 3

beskattningens hårdhet, vid olika tidpunkter kan dragas af skattesummans förhållande till folkmängden vid samma tider, så kan ej heller — och väl ännu mindre — någon sådan slutsats dragas ur det nakna faktum, att skattesumman vuxit. Det är nödigt att andra faktorer tagas med i beräkningen. Kände man något sätt att med någon män af säkerhet bestämma totalsumman af nationalinkomsten, och egde man de erforderliga data för dess bestämmande vid de tidpunkter, hvilkas skattetryck skola jemföras, så vore — såsom af hvad ofvan är anfördt kan synas — anställandet af en dylik jemförelse ganska enkelt. Då emellers tid någon dylik metod ännu icke gifves, så måste man söka jemförelsens resultat på andra, mindre direkta vägar. Viskola söka vinna detsamma genom en summarisk betraktelse öfver de förändringar, hvilka de vigtigaste skattetitlarne sedan 1810 undergått, och vi våga tro, att det af denna skall blifva för hvar och en tydligt, att svenska folkets nuvarande skattebörda ingalunda kan anses hårdare utan fastmera lindrigare än hvad dea under någon tidpunkt sedan 1810 varit.