Aftonbladet – 20 mars 1867, sida 3

3I gen verkställes af sysslomännen. Nämnda än1) dring har blifvit af utskottet afstyrkt. c) , Motionären, som vann understöd af hrr Jonss T Jozasson, Carl Ifvarsson, Rosenberg, C. A. Larsson och Sven Nilssen, hvilka hufvudsakligen betonade de ökade kostnader och den tidstI utdrägt, som föranleddes af sådana auktioners d hållande genom konungens befallningshafvandes a j försorg; den olika praxis, som på olika orter redan gjort sig gällande, och hvarien menlig rubbning skulle ega rum, om lagutskottets nu gifna tolkning af paragrafen blefve känd, hvartill kom den omständigheten, att konungens befallningshafvande på många ställen visade sådana uppdrag ifrån sig och sköto dem på sysslomännen. All denna oreda vittnade om, att en förändring i paragrafen vore väl behöflig. Hr C. A. Larsson fästade särskildt uppmärksamheten på de olyckor, som förorsakas deraf, att tiden för köpeliqvidens uppgörande efter fastighets inropande på exekutiv auktion endast utgjorde en månad, hvilket medförde fastigheternas bortslumpande till vrakpris och bragte mången familj i elände. Hr Björck anmärkte häremot, att denna paragraf var den Vigtegetg i konkurslagen, hvarföre man noga borde betänka sig, innan man gaf sig in på förslager om förändring deri. De , Jinteckningsinnehafvare, som ej bevakade sina inteckningar i konkursen, deltogo icke heller i sysslomannavalet, och sysslomännen hade således ingen skyldighet att bevaka deras bästa. Beröfvades inteckningsinnehafvarne den garanti, som de nu egde, derigenom att konungens befallningshafvande stode i ansvar hos dem för att de blefvo behörigen kallade och att försäljningen egde rum i den ordning, som för utmätningsauktioner är stadgadt, skulle fruktan för att taga inteckningar i fast egendom uppstå hos mången. På dessa och andra skäl yrkade hr Björck bifall till utskottets afstyrkande af motionen, hvarom. hr Bovin äfven förenade sig. Betänkandet blef i denna del återremitteradt efter votering, som utföll med 65 röster. för återremiss mot 34 för bifall till den i betänkandet gjorda hemställan. ; Samma utskotts betänkande n:r 45, afstyrkande hr Åke Anderssons motion om ändring i den i gällande legostadga bestämda flyttningstid, biI fölls, likasom utskottets afstyrkande utlåtande, i l anledning af hr Carl Anders Larssons motion lom ett tillägg till 47 kap. 18 handelsbalken, Tafseende att siäfja missbruken med borgensförbindelser. Motionären yrkade, att kammaren måtte förklara att den, med:ogillande af utskottets motiver, lät vid saken bero. Vidare bifölls samma utskotts utlåtande n:r 47, afstyrkande hr Jöns Pehrssons från Kronoberga län motion om ändring i k. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof. Naturligtvis ansåg sig motionären skyldig att tala för saken, hvilket dock icke föranledde någon vidare diskussion. På talmannens proposition om bifall till betänkandet hördes ett enhälligt ja. Motionären begärde votering. Flere röster: Afstå, afstå! Motionären: Votering har jag begärt och vor tering ska jag ha. . Denna försiggick äfven samt utföll med 73 ja mot 19 nej. . Ja-propositionen var: bifall till utskottets hemställan; nej-propositionen: återremiss, hvilket motionären påyrkat. Samma utskotts betänkanden:r 48, afstyrkande en af hr L. J. Hierta väckt motion om ändring i2 kap. 10 strafflagen föredrogs härefter. Nämnda paragraf handlar om bötesförvandling, Joch hade hr Hierta föreslagit den behjertansvärda förändring i gällande stadgande, att vitesböter och andra, som äro ålagda för förseelser, hvilka i sig sjelfva icke innefatta brott, må vid bristande tillgång förvandlas tillenkelt fängelse. Hr Hierta hemställde vid den utgång hans motion fått hos utskottet, att densamma måtte återremitteras 1 syfte, att den modifiering Btminstone skulle vinnas, att. man lät den skyldige, som blifvit ådömd böter för mindre förseelser, sjelf välja sättet för bötesförvandlingen: Exemplet härför vore gifvet i Danmark. Hr Bövin sade sig ej ha något emot om motionären utsträckte. sitt förslag derhän, att han påyrkat hela brödstraffets borttagande. Men med det nu gällande stadgandet vore det svårt att finna gränsen mellan sådana brott och förseelser, som borde förvandlas till vatten och bröd eller enkelt fängelse, och denna omständighet hade -till;en del bestämt lagutskottets afstyrkande, ehuru talaren medgäf, att det hufvudsakliga skälet varit rent ekonomiskt. Man hade velat undvika den större kostnad för staten, som åtföljde bötesförvandlingen till enkelt fängelse. Hr Björek biträdde hr Hiertas mening, visande ohållbarheten för den allmänna rättskänslan af det anförda hufvudmotivet för motionens afstyrkande. Hr Kolmodin yrkade äfven återremiss, på det at paragrafen måtte utarbetas i en syftning, som kunde väcka tillfredsställelse. Hrr Bergström och Trägårdh ansågo den af hr Hierta gjorda modifiering i motionens innebåll utgöra en ny fråga, hvilken såsom sådan borde behandlas. — Betänkandet bifölls, likasom statsutskottets utlåtande mn:r 49, afstyrkande väckt motion om skyldighet att underhålla bostadshus åt extra provincialläkare; mn:r 50, af styrkande af hrr Ljuslin och Orre väckta motioner om ändring i gällande stadganden i fråga om skyldighet att bygga och underhålla allmänna vägar och hroar; n:r 51, afstyrkande hrr Orres och Sandstedts motioner, rörande indelning och underhåll af byvägar; samt n:r 52, hr Sven Nilssons motion om rättighet för snöplogslag att nedtaga vissa hägnader. Vidare godkändes: Andra kammarens tillfälliga utskotts betänkande n:r 2, föranledd af återremiss af 2:dra punkten i utskottets betänkande rörande förändring i nu gällande skeppsmätningsreglemente. Utskottet, tillstyrker, att kammaren måtte uti skrifvelse till K. M:t anhålla, att K. M:t täcktes förklara: det nu gällande förordningar om skeppsmätning icke må tillämpas för fartyg, som äro uppmätna före den 1 Juli 1866, utan dessas egare tillerkännas rättighet att af vederbörande auktoriteter erhålla bevis öfver fartygens lästetal, enligt den före nämnda tid verkställda mätningen samt sådana bevis få tjena till efterrättelse vid skeppsumgälders erläggande, intilldess att nytt skeppsmätningsreglemente blir faststäldt. Votering föregick beslutet samt utföll med 33 röster, mot 17. Samma utskotts betänkande, afstyrkande af hr Östman väckt motion om inrättande af sådan tullstation vid Nylands lastageplats inom Westernorrlands län, att från utrikes orter kommande fartyg mä der inoch utklarera. Slutligen erinrade talmannen katnmaren om det beslut som Tattats i talmanskonferensen, rörande föredragningen af hufvudtitlarne, hvilkas behandling talmanskonferensenp ansettböra företagas i ett sammanhang, sedan samtliga titlarne inkommit. Olika meningar uppstodo härom. Åtskilliga ledamöter, bland dem C. A. Larsson, motsatte sig uppskofvet till tisdagen den 26 dennes. Andra talare, ;såsom frih. Alströmer, förordade deremot det beslut, talmanskonferensen fattat, i hvilket kammaren slutligen förenade sig. Po Hjrle ARA . Fre nNs tj RT EELESLERASN. 0 ket oh får bås om Ht Jm ÖN ret KA ST rt FR vh Felet nr Råd än bn och och nnk ir Un BS VN VR le fit FIER YR It le