Aftonbladet – 15 mars 1867, sida 2

Derpå steg pappa Pinson upp till hr Le noir, åtföljd af en kyparegosse från närma ste källare, hvilken bar den i största has beställda frukosten. Utan att vara af d allra finaste, var den dock ganska respek tabel. En väldig gåslefverpastej intog midten a bordet. Tolf dussin brutna ostron väntad på herrarnes och damernas välbehag, Pi skänk af nötträd liksom bordet, bildade el fårbog, smör, rädisor, sardiner och en deli kat färmjölksost en irbjudande anblick. En stark lukt af kottletter, som fram trängde från ett helt litet kök, fulländad det hela, som på intet sätt bortskämdes ge nom fräsandet af skirdt smör, ett säkert fö r2bud till en omelett på grönsaker. På golfvet stodo ett dussin buteljer tarf ligt men gammalt Cbabli-vin, uvppstöllda slagordning bredvid en öppen likörflaska. som var i ordning att på gifven signal un deretödja den framryckande armån. Besitta! mina herrar4, sade Adolfskrat: tande och vid första ögonkastet på detta angenäma Fr G edet är ju en riktig Balthezarsfes: ! r Lenoir har slogit på stort !4 Bordet var dukadt fer sex personer. Vär. den inträdde nästan på samma gång som sina gäster. Han hade befriat sig från sin resdrägt. ön kort jacka af ylle, benkläder samt et par brokiga tofflor utgjorde hela hans cere: monidrägt. Såsom en klok men hade hr Eenoir icke ;vekat en mivut att visa sig i denna lediga lrägt, ty han visste alltför väl att sedan len första öfverraskningen hunnit lägga sig, var det enda medlet att förmå gästerna att inse sig såsom hemma hos sig sjelfva. Hr Lenöir var högväxt, nägot fetlagd och