DE OSYNLIGA I PARIS. ) AP GUSTAYE AIMARD. Öfversättning. FÖRSTA DELEN. Den unga flickan utgjorde en besynnerlig sammansättning af all möjlig obetänksamhet och alla goda egenskaper. Attdömma af hennes sätt att umgås med sina grannar, skulle man ansett henne för en af dessa nöjets dyrkare, som spelade en roll i la Chaumiöre och Prado. Men om någondera af de båda unge männen tillät sig ett enda lättsinnigt ord, eller ens skuggan af en tvetydig rörelse, blef hon genast allvarsam, visade en liten trumpen min och gick in i sitt rum, hvarifrån hon icke kom tillbaka på lång tid. Detta jemte hennes tystnad sar det enda straff, som hon pålade dem. Slutligen bade de vänjt sig att betrakta henne som en glad kamrat att skratta och dansa, men ingenting vidare. Hvad : Paques-Fleuries angår, så behöfva vi icke tillägga att ingen i hela huset föll å den tenken att fela i vördnad mot henne. fen en afton då hon kom hem omkring kloekan åtta från sitt magasin, mötte hon en person som fattade benne om lifvet. Att utstöta ett skri, vända sig om och gifva honom en örfil, vär för henne ett ögonblieks verk. ) Se AB. mir 1113, 15-17, 19, 21 23,24, 2, 20—39, 42, då, 45, 18—50, 53—57, 5D, 61 och 62,