Aftonbladet – 13 mars 1867, sida 2

ieke rädd, jag frukter ej att bli dödad. Jag är icke rädd, ty jag bar lefvat länge nog. Då man icke söker mig, skall man finna mig; och då man söker mig, skall man icke finna, mig. Likagodt hvad som händer; hvad som skall ske, det sker. Vi måste alla dö tre gånger innan vi slutligen komma till ro!? 4) Hvilken mystisk betydelse kunde det ligga i dessa ord, som gubben tid efter annan upprepade, utan att glömma ett enda? Ingen hade en aning derom. Och likväl måtte de för honom haft en mycket djup betydelse, ty hvarje gång versens sista ord gick öfver hans af rörelse darrande läppar, antogo de sista ljuden af hans röst karakteren af en snyftning och hans ögon fylldes af tårar. XXL Tyå grisetter. På fastlagssöndagen inemot klockan half sju på morgon stod portvakten i huset n:r 35 gatan Astorg med korslagda armar och rökte sin eviga pipa utanför inkörsporten. En fiaker svängde om hörnet af gatan Pepiniere, rullade in på gatan Astorg och stannade jemnt två steg ifrån vär tidige rökare. Kusken hoppade ned från sin plats och öppnade vagnsdörren, hvarefter tre personer stego ur vagnen, nemligen en qvinna och två karlar. Alla tre buro maskeraddrägter under sina öfverplagg-. Qvinnan var den debardör som man kallat la Pomme i ett af rummen på Rotisseuse Basset; männen, hr Arthur Blancas och ) Denna sång, som är mycket gammal, börjar sålunda: Pa Guz ann heol pa goeuvaz mor Me oaz kana war Dreutz ma dor?; ete.