Aftonbladet – 12 mars 1867, sida 3

RIKSDAGEN. Gårdagens aftonplenum, Andra kammaren. Med anledning af K. M:ts af utskottet föror dade förslag till lag, angående efterbildning ai konstverk, uppstod en lång öfverläggning, som börjades af hr Bergström. Talaren afstyrkte förslaget, emedan han ansåg konstnären icke he cegenderätt till den i ett konstverk uttryckta tan ken, hvilken var en gemensam egendom, sedar den blifvit sålunda åskådliggjord; emedan der föreslagna lagen vore ett sätt att skaffa vissa in. divider ett uteslutande privilegium, som är rakt motsatt vår tids fria näringslaestiftning, och skulle skada den allmänna bildningen; emedan ett konstverk icke förlorade, utan snarare vunne i värde genom många efterbildningar, hvilka gjorde konstnären namnkunnig; emedan konstnären, som behöfde lefva af sitt arbete, sjelf kunde, så länge konstverket vore i hans ego, låta kopiera detsamma, då behållningen af kopiorna tillfölle honom ensamt o. s. v. Hr Hierta varnade likaledes för meddelande af monopol, och fordrade att om konstnärerna skulle beredas en fördel, så borde de äfven åläggas någon skyldighet t. ex. att den, som vill ha sitt konstverk skyddadt för efterbildningar, skulle anmäla sig hos någon myndighet, hvarför talaren föreslog återremiss. Är Per Nilsson i Espö förordade äfven återremiss för att få lagen ändrad i vissa hänseenden, på det förklaringar och ändringar icke måtte behöfvas vid första riksdag. Hr Björck utvecklade frågan om monopol för konstnären, lade vigt derpå att då förra tiders vetande och bildning tillkommit oss utan monopol och då ett snilleverk icke ensamt är en individs utan en viss tidsålders produkt, den som lade något nytt till den allmänna bildningen icke egde rätt att lägga monopol på hvad som var en gemensam tillhörighet. Föröfrigt hyste talaren stort tvifvel om patentlagars nytta i allmänhet och trodde att deras tid icke skulle bli lång. Om mekaniska efterbildningar vore förbjudna, så skulle det också vara förbjudet att eftergöra ett fotografiporträtt. Yrkade på afslag. Den föreslagna lagen försvarades deremot af statsrådet Ehrenheim, hrr Bedlund, Ribbing. Bergman och Siljeström, hvilka fäste uppmärksamheten derpå att förslaget hvilade på de af representationen vid 1863 års riksdag godkända grunder, hvilka föröfiigt gälla i de flesta europeiska länder. Då näringsidkarne hade rätt till skydd, så borde konstnärerna kunna påräkna samma förmån, ty arbetaren är sin lön värd?, och konstnären kan hvarken lefva af den ära samtiden tillägger honom eller de ärestoder efterverlden uppreser åt honom. Vidare bestreds att lagen innebure ett monopol: den tjenade endast att skydda eganderätten. Dessutom kunde väl ett konstverk lika väl förtjena skydd som ett på industriel väg frambragt arbete, och ett undantag alltför väl göras för snillet, som sjelft är ett undantag. De formella betänkligheter, som mot förslaget blifvit framställda, vederlades äfven, hvarefter votering anställdes först om kontraproposition mellan återremiss och afslag, hvarvid afslag antogs till kontraproposition med 94 röster mot 42. I hufvudvoteringen segrade lagförslaget med 86 röster mot 53. I utlåtande n:r 42 hade lagutskottet afstyrkt motioner om ändring af gällande stadganden rörande skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad, hvilket godkändes, emedan ständerna vid sista riksdagen redan ingått till K. M:t med en skrifvelse i enahanda syfte, som det i motionerna uttalade. Likaledes bifölls samma utskotts i utlåtandet n:r 43 gjorda hemställan att riksdagen ville anhålla det K. M:t täcktes läta utarbeta och riksdagen meddela förslag till sådana förändrade stadganden, angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen, efter billigare grunder, gemensamma. Med anledning af hr Svanbergs motion hade andra kammarens tillfälliga utskott n:r 5 tillstyrkt riksdagen att genom en skrifvelse fästa K. M:ts uppmärksamhet på de olägenheter, som för yrkesidkare vållas af handtverkerier inom fängelserna, med begäran om vidtagande af de åtgärder i anledning deraf, som K. M:t kunde finna af behofvet påkallade. Syftet i motionen försvarades af hrr Svanberg, Sääf, frih. Liljenerantz, hrr Reutercrona, Sjöberg och frih. Fock, hvilka framhöllo, att den fria mindre näringsidkaren icke kunde uthärda konkurrens med staten, som hade tillfälle att sälja fångarnes arbeten till mycket låga priser; att erfarenheten visat, det ingen fabriksnäring trifves i när heten af dessa fängelser, och att detta ärende, som länge utgjort föremål för omsorgen hos flere. af Europas regeringar, ieke heller vore under vår regerings uppmärksamhet samt att det nu icke vore fråga om något annat än att fästa regeringens uppmärksamhet på förhållandet. Deremot anförde hrr Ahlgrerv, Nils Larsson, 0. B Oisson, Otterström, Uhr, Björek och frih. Alströmer, att fångarnes arbete vore nödvändigt ur statsekonomisk och moralisk synpunkt; att förslaget vore en återgäng till skråordningen ; att om fångarne vore fria skulle de arbeta i samma frken som inom fängelserna och således åstadkomma samma konkurrens samt att fångarnes antal i öfrigt vore så ringa i jemförelse med de fria arbetarnes, att det lägre pris, hvartill deras arbeten kunde säljas, icke förmådde utöfva något synnerligt inflytande på priset af de fria arbetarnes alster. Förslaget afslogs med 87 röster mot 40. Samma uiskott hade afstyrkt grefve Posses motion om vissa städers läggande under landsrätt. Motionären sjelf sökte i ett längre föredrag ådagalägga behöfligheten af den föreslagna förändringen, men blef veder!agd af hrr Vongt, Trägårdb och Bergström, hvarefter utskottets förslag, att motionen mätte förklaras icke förjena något vidare afseende, bifölls. — Likaledes bifölls andra kammarens tillfälliga utskotts (n:r 2) atlåtande n:r 1, tillstyrkande afslag å hr Ribbings motion om åtgärd för beredande af pensioner åt ålderstigne och otjenstbare prestmän. Slutligen föredrogs hr Sjöbergs motion om tryckning af kammarens protokoll, med anledning hvaraf beslöts, att dessa protokoll i sia helnet skulle tryckas, hvarjemte åt deputerade, som ga inseende öfver riksdagens kansli, uppdrags tt bestämma upplagans storlek m. m. Sedan itterligare några skrifvelser fil K. M:t blifvit usterade, afslöts sammanträdet kl, ;12 på natten,