Aftonbladet – 12 mars 1867, sida 3

d a t t a P J bar homite skola utvidgas. I detta förslag har komiten gjort en betydande ändring. Enligt regeringens förslag skulle senaten endast ega rättighet att till kejsaren återlemna de af lagstiftande kåren antagna lagarne, hvarefter det stode suveränen fritt att låta kåren ånyo diskutera dem eller att icke sanktionera dem. Enligt den nya redaktionen, skall icke allenast senaten be.stämt besluta om lagars återlörvisande till ny diskussion af lagstiftande kåren, utan I denna diskussion får dessutom icke ega rum r törr än under följande session, så framt licke senaten genom formligt beslut tillåter kårens rättigheter, få interpellera regeringen rörande de utriIkes angelägenheterna, hvilket gaf hr Berryer diplomatiska handlingar, rörande-mexikanT boken. det. Senatens veto antager härigenom en mycket allvarligare karakter och innebär en ny och obestridlig minskning i lagstiftande Thiers har nu i lagstiftande kåren begärt anledning att begära framläggandet af vissa ska och italienska frågorna, i afseende å hvilka betydande luckor förekomma i Blå NORD-TYSKLAND. Bland de val till riksdagen, mot hvilka protester ingått, men som blifvit at riksdagen stadfästade, är äfven Moritz Wiggers. Denne, född mecklenburgare, blef för några år sedan af Mecklenburg-Schwerins faderliga regering åtalad för högförräderi (hvilket aldrig blef under processen rätt upplyst) och af de servila domstolarne dömd till tukthusstraff. Hans enda brott var förmodligen det öppna språk han förde mot ätskilliga regeringsätgärder, någonting i Mecklenburg dittills oerhördt. Berlin har nu emellertid valt honom till en af sina representanier. Hans val bestreds på den grund att han såsom dömd till tukthusstraff enligt mecklenburgisk lag ej vore valbar. Häremot invändes, att då det brott, hvarför han dömts, varit af politisk natur, den preussi ska vallagen, och denna vore den enda som här kunde tillämpas, ej uppställde något hinder emot hans väljande. För giltigheten af hans val taiade Wächter och Zachariä, emot den grefve v. Bassenitz och Wagener. Valet blef, som bekant, faststäldt. Om riksdagens tre presidenter meddelar Kölnische Zeitung följande biografiska mnotiser: Presidenten Simson är född 1810 i Königsberg, der hans far var köpman. Blef 1836 professor vid universitetet i Königsberg, 1846 assessor vid Ost-preussiska tribunalet, 1848 representant för sin födelsestad i Frankfurt-parlamentet, der han fungerade som president. Frän 1848 har han nästan oafbrutet suttit som ledamot af preussiska representanthuset och är för närvarande vice president i apellationsdomstolen i Frankfurt an der Oder. — Den förste vicepresidenten, Hugo, furste till HohenloheOehringen och hertig af Ujest, är född i Wirtemberg 1816 och har vidsträckta gods i Schlesien, som 1861 upphöjdes till hertigdömet Ujest. Han är som bekant en af cheferna för den mest af stora schlesiska godsegare hestående fria konservativa föreningen?. Om hans åsigter känner man dock I ännu intet närmare, — Den andre vicepresidenten Rudolph v. Bennigsen är född 1824 i Lineburg, studerade 1842—1845 ju ridik i Göttingen och Heidelberg och erhöll 1852 förordnande so n Staatsanwalt vid öfverdomstolen i Hannove:. Vald till 1edamot i andra hannoverska kammaren först för Aurich och sedan för Göttingen, utträdde han ur statens tjenst, då inträde i kammaren vägrades honom såsom statens embetsman. Sedan 1856 har han varit chef för det demokratiska partiet i Hannover i dess strider mot ministeren Borries. Den 19 Juli 1859 uppsatte han tillsammans med nå: gra andra en förklaring af innehåll, attl den tyska förbundsförfattningen ej längre vore tillfredsställande och mäste utbytas mot ett parlament och en stark centralmakt. . Denna förklaring fann gensvari det så kallade Eisenach-programmet af den 14 Aug. : och det kort derpå följande stiftandet af nationalföreningen, hvars president v. Bennigsen hittills varit. SYD-TYSKLAND. Som bekant ha de fyra sydtyska staterna nyligen haft en konferens i Stuttgart för! uppgörande af ett förslag till en likformig armåorganisation. De öfverenskommelser man der, förnämligast på Baierns förslag, träffat innehålla hufvudsakligen: Armeerna skola erhålla en så likformig indelning och utrustning som år nödvändig för der2s uppträdande gemensamt med hvarandra och det öfriga Tyskland. Grunddragen äro: Likformig taktisk enhet, möjligaste öfverens stämmelse i reglemente, isynnerhet likhet i signaler och de formella tjenstbestämmel serna, möjlizaste öfverensstämmelse i eld vapen och ammunition, gemensamma större öfningar, likformig utbildning af officerarne. Rörande detaljerna skall en sednast den 11 Oktober i Minchen sammanträdande konferens närmare besluta. Bland dessa frågor är äfven förslaget om inrättandet af en gei mensam militärbildningsanstalt för de södra staterna. RYSSLAND. Rörande de allvarsar ma följderna af relj geringens åtgärd att upplösa Petersburgij! guvernementets representation och suspenl: dera dess provirciella avtonomi skrifves från : Petersburg till Independance:; Jag har förut berättat er, att provincial. representationerna tagit initiativet till byg-: gandeafåtskilliga jernvägslinier, och att dessa : företag hade den bästa framgåvg. Med ens: har allt detta afstannat. De ryska och ut. ! ländska kapitalister, som stodo i begrepp ; art träda i förbindelse med provincialföri f ög S t r samlingarne, ba med skäl frågat sig, hvar någon garanti funnes för dessa öfverenskommelser, då provinsernas territoriella sjelfstyrelse på detta sätt kan utan alla omständigheter suspenderas genom ett kejserligt dekret. Detta aforott har naturligtvis inverkat på alla andra finansoperationer, som mer eller mindre stå i samband med pro-n vincialförsamliovgarnes företag.? ; Brefskrifvaren tillägger, att man tror, att regeringen, som insett sitt misstag, skalllq återkalla ukasen om Petersburg-församlin-f gens upplösning. I sammanhang dermed påstås, att en af de förnämsta uppbofsmännen till den olyckliga åtgärden, Inrikesministern Valujeff, som för sjukdom begärt sex månaders tjenstledighet, skall för en tid lemna sin befattning, hvilken tillsvidare skulle uppdragas åt civilguvernören i Petersr hane Tons h