Bretagne räknades mot slutet sf adertonde seklet familjen Kerouartz, hertigar af Dinan och gr fsar af Lestang. En Rivallon de Dinan, grefve af Lestang och Kerouartz drog ut på korståg tillsamnans med Alain Fergent, hertig af Bretagne och medföljde Go:tfrid af Bouillon år 1096. Efter första korståget blefvo grefvarne af Lestang och Kerouartz ge.om giltermål för:pade ved två regerande hus. 1789 års revelution utbröt. Chefen för huset Lestang var en af le få bretagniska adelsmän, som redan rån början och af fri vilja antogo de vf nationalförsamlingen föreslagna reforn-rna. Men några år sednare och at skäl som örblifvit obekanta, omvände sig grefven olötsligt och återtog sin slägts aristokratiska änkesätt, vare sig att hans samvete icke kunde förlika sig med hans nya åsigter, ller han ansåg sitt första steg på den anti nonarkiska banan för ett missag. Han visade sig såsom den mest öfver. pände bland de exalterade anstiftarne f len allmänna uppresningen i Bretagne. Till örevändning för detta fruktansvärda up or tog man den af konventet anbefallda 1tskrifningen ; men det verkliga skälet var konung Ludvid den sextondes dom och afättning. Grefve de Lestang hade en dibroder vid amn Herv Kergratz. Sedan århundraden iltbaka hade dessa Kerg atz, som voro grefarne de Dinans vasa.er, så attsäga utgjort n del af deras familj. Från generation till generation hade de ednare småningom kommit derhän att berakta de förra, icke såsom sina vasaller, tan såsom sina vänner, Denne Hervå Kergratz hade trö söner.