Aftonbladet – 9 mars 1867, sida 2

STOCKHOLM den 9 Mars. Kamrarne hafva i dag fått emottaga en konel. proposition angående ombyggnad och reparation af kongl. hofstallen vid Blasieholmen och Röda Bodarne. Förmiddagens sammanträden hafva eljest upptagits af lå. gvariga debatter öfver åtskilliga frågor af, till en del, ganska underordnad beskaffenhet, derunder maa haft tillfäl!e förnya en redan några gånger gjord erfarenhet, att just sådana frågor gifva anledning, synner ligast inom andra kammaren, till ett mång talande, som ingalunda tyckes nödvändist för de behandlade ärendenas utredning och ingalunda kan bidraga till riksdagsarbetets fortskyndande. Det vore utan tvifvel i hög orad önskvärdt, att man så allmänt som möjligt komme till insigt om elämpligheten af att upptaga kammarens tid t. ex. med att begära ordet blott och bart för att tillkänonagifva, att man instäminer med den eller den sidans talare och för att möjligen tillfoga några betydelselösa fraser, som icke innehålla någon ny upplysning i sak, icke något det ringaste bidrag till utredningen af det under behandling varande ämnet. Skulle det motsatta förfarande, som nu börjat göra sig gällande, utbilda sig till praxis, medför det icke blott den olägenheten, att riksdagsarbetet onödigtvis fördröjes, utan d t kan äfvenledes lätt inträffa, att sedan kammaren blifvit uttröttad af långsläpiga öfverläggningar om obetydliga smwåfrågor, saknas lust och tålamod hos ledamöterna att afhöra en upplysande debatt om någon vigtig angelägenhet, som kan stå sednare på dagordningen och med hvilken det derföre kan komma att ?slumpas? på ett för det allmänna ganska betänkligt sätt. Bland mera anmärkningsvärda företeelser från dagens förhandlingar anteckna vi här första kammarens med 52 röster mot 27 fattade beslut, genom hvilket statsbankens firma skulle å dess sedlar hädanefter blifva ?Sverges bank?. Bankoutskottet hade föreslagit benämningen ?Sverges riksbank?, mot hvilken dock gjordes flere anmärkningån bland annat att denna firma i utlandet unde förvexlas med andra institutioners, som i sin benämning på tyska språket begagna beteckningen ?Reichs?. Samma kammare har sedermera egnat en vidlyftig öfverläggning åt frågan om ändring af lagensstadgande om giftomannarätt. Lagutskottet har tillstyrkt riksdagen, att för sin del besluta en lag, som upphäfver giftomannarätten för mö, som fyllt 25 år samt, såsom en följd deraf, förklarar stadgandet i 6 kap. 1 giftermåls-balken om faders och moders rätt att göra mö arflös, ej ega tilllämpning, der hon vid äktenskapets ingående uppnått 25 år, utom i de fall som i 2 af samma kapitel omförmäles. Förslaget bekämpades af hrr v. Möller, Westman, Nordström, Björck och grefve E. Sparre, derunder man dels fick höra sådana skäl emot all förändring i förevarande hänseende, som de af biskop Björck anförda, Patt giftomannarätten hade så gammal häfd för sig?, att: den bärstammade ända från den patriarkaliska tiden och att äfven Paulus uttalat sig för densamma i Förra Coriatbernas 7:de kapitel, och att dess upphäfvande skulle leda till måaga hemliga förlofningar i yngre år, med föresats att handla emot föräldrarnes vilja då myndig ålder uppnåddes, dels ock diverse formella betänkligheter, såsom den, att det ej skulle vara klart hura förhållas borde med mö, som uppnått 25 år, men blifvit förklarad omyndig. Det föreföll dock som om de formella betänkligheterna egentligen voro blott svepskäl, för ait maskera obenägenheten i allmänhet mot reformen. Denna förordades deremot af hrr Faxe, v. Gegerfelt, Hallenborg, Casparsson och Holmberg, hvilka, i likhet med utskottet, framhöllo orimligheten deraf, att bibehålla det tvång giftomannainseendetinnebär, sedan man tillerkänt qvinnan rättighet att vid 25 års ålder i öfrigt fritt förfoga öfver sin person och sina tillhörigheter, välja egen bostad, och med laga verkan skänka bort eller på annat sätt afhända sig sin förmögenhet. Resultatet af öfverläggningen blef emellertid förslagets återremitterande till utskottet för dess ytterligare skärskå-Ådc dande. Oaktadt motständ från kammarens prelater, biföll första kammaren det lagutskottets förslag, hvarigenom det, på grund af en motion af hr Grafström, tillstyrker någon utvidgning af rättigheten för medlemmar af statskyrkan att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning. Andra kammaren har för sin del först behandlat tre utlåtanden af underordnad vigt från dess tillfälliga utskott för skolfrågornas behandling samt derefter debatterat ett annat dess tillfälliga utskotts, utlåtande röran de hr Anlgrens motion,o mjändring i de angående frivilliga auktioners hållande i städerna utkomna stadganden och reglementen. Utskottet hade afstyrkt den af motionären föreslagna framställning till K. M:t i ämnet, men kammaren beslöt med 101 röster mot 29 ärendets återremitterande till utskottet, sedan såväl motionären sjelf som grefve Posse m. fl. bjert framhållit orittvisan af det tvång, som nu gällande bestämmelser i förevarande hänseende pålägga städernas invånare. Såsom på sitt sätt anmärkningsvärdt, böra vi slutligen omnämna, att första kammaren i dag beviljade hr Ch. Dickson permission från den 13 Mars till riksdagens slut. Framställningen härom motiverades med åberoande af den ärade ledamotens jurymannabefattning vid utställningen i Paris. —tjZR— Statsutskottet, som i går afton förehade vederbörande afdelnings förslag till utlåtande, angående reglering af utgifterna under femte hulvudtiteln, eller de till sjöförsvar.t hörande anslagsfrågor, lärer dervid beslutit tillstyrka riksdagen att, för fullständig tillämpniog af de för sjöförsvarets kårer nu gällande nya aflöningsstaterna, såMT RR; GES POSSE vt EE NORS SV SPE Ok Po Pe (YO OY MM AN Gm mm