Aftonbladet – 6 mars 1867, sida 2

Ja ämtar aldrig, svarade arbetaren. Ni fricar mig och säger: Ni är ju srefve de Manvclerc? Jag svarar er: Visst inte! Jag ser icke skuggan af ett skämt i mitt svar. tJaså! ni har då kommit hit ö. att drifva väck med mig?? fortfor agenteu i en hotande ton. Uppriktigt sagdt, jag fattar icke hvad det skulle tjena till. Icke jag heller! Seså, nog med prat. Hvem är ni... Mig känner ni, jag är... herr Jules, och jag tycker icke om att ha stt göra med folk, som jag icke kärner.4 Ja, det är en fördel, som ni icke vill låta er motpart behålla. uDet är måhända rätt, svarade hr Jules, på en gång förtretad och öfverraskad afatt inna sig så hastigt genomskådad. Svara mig eller tag er till vara. Min bästa herre4, sade Passe Partout långsamt, tillåt mig, med all den respekt en obekant är skyldig den ryktbare herr Jules, göra er uppmärksam på att ni gör er utomordentligt narraktig. Narraktig!4 utbrast agenten. Ja visst, narr sk-tigt, fortfor han och betonade hvarje stafvelse för att göra ordet ännu mera hårdsmält. Huru!jag kommer hit för att göra er en ijenst...t Tjenst... ni? åt mig?...4 Och ni behandlar mig som en betjent, ifall ni har någon betjent! tcÄmnar ni fortsätta länge på det der sättet ? Och ni hotar mig! Ni tror väl inte att jag, eom frivilligt inträdt i er håla, är i stånd att darra derför att jag befinner mig inför en frigilven galerslaf?4 och helvetel4 cfffför en för detta agent vid säkerhets