Aftonbladet – 4 mars 1867, sida 2

brådtom att öppna sin butik, som han såg en af sina bästa kunder vika om hörnet vic gatan Saints-Peres. Goddag, prinsX, sade kunden, som icke var någon annan än Cigale. Goddag, pa tron och hela sällskapet ! Värdsbusvärden vår fullkomligt ensam, och sällskapet lyste genom sin frånvaro. Men man vet att Cigale hade en mani att vara artig mot alla menniskor, äfven om de voro frånvarande. Men hvarför kallade han den uppblåste värdshusvärden för prins? Skälet var myeket enkelt. Krögarens namn var Bopnel. (nonan han kom till Paris, hade han hållit en god restauration. i Caen. Der liksom i hela BSeine-departementet nafva värdshusvärdarne en stark förkärlek ör butgljen och ciderbränvinet. En vacker lag, då han hade ett talrikt sällskap föramladt i sin matsal för hundra kuverter, vilken på sin höjd kunde rymma tjugufem ) rsoner, om de trängde sig dugtigt tillammans, inbröt den hederlige Bonnel bland sina gäster med sin bomullsmössa på hufrudet och ridande på en get, som han fört ned sig från torgets Bonhel var drucken så som endast nornander förstå att berusa sig. Han höll sig staligt i sadeln och lät sin springare svänga m några gånger. Följden af det tal han fann för godt att ålla till sina gäster var endast Vägta sår ch ett par blånader; och då han slog upp Itt bästa vinfat för att läka såren, så slapp an undan med endast fem processer. Lan blef dömd till 500 francs böter och jorton dagars enkelt fängelse för ofrivilliga kador af pförstånd. Från den dagen och fter denna märkliga döm fick han tillnamet: prids Plumet.