Aftonbladet – 2 mars 1867, sida 3

Article Image
Å brinnande sticka, af hvilken på golfvet liggande sägspån, hvari fotogn blifvit spild, fattat eld. — Konkurser. I Nerikes Allehanda läses: Förre häradssrifvaren Lars Forell har, på egen ansökan, blifvit af Fellingsbro häradsrätt försatt i konkurstillstånd. Ingifna staten upptager: tillgångar 240.000 rår. skulder 200,000, borgensförbindelser 20,000 rår. . — I Skänska Telegrafen skrifves från Ystad: En i dessa dagar inträffad konkurs här i grannskapet har väckt stor sensation. Arrendatorn af Köpingsberg hr Lindgren har till Ingelstads häradsrätt ingifvit sin cessionsansökan. Hans passiva säges uppgå till 160,000 rår eller mera. Hans obestånd torde, efter hvad man förmodar, vara föranledt af förluster på fabriksrörelse, oljeslageri och bränvinsbränning. Han har varit en driftig och företagsam landtbrukare och fabris kant. — Göteborg. Mordgerning. Lördagen d. 19i förra månaden kom bonden Sven Andersson i Lilla Bråta, Råda socken, åkande från Göteborg, men företog sig, ehuru det var sent på qvällen, att, innan han uppnått sitt hem, göra ett besök hos sin i Solsten (s mil från Mölndal) boende broder, der han äfven träffade sin svåger, skomakaren Emanuel Persson, äfvenledes boende der i närheten. Man kom i samspråk med hvarandra och skomakaren medföljde efter en stunds förlopp till Sven Anderssons hem. Der sattes här sten in i stallet, och Andersson tog nu sin bränvinskutting under armen och begaf sig i svågerns sällskap till dennes hem. Här började man supa, komma i gräl, förlikas och komma i gräl på nytt, hvilket slutades dermed, att Emanuel Persson ryckte sin laddade bössa från väggen och aflossade skottet mot svågern. En piga, som vid tillfället befann sig i rummet och stod nära Sven Anderssons venstra sida, såg huru Persson sgtade på den sednare och stötte dervid denne åt sidan, för att sålunda möjligen rädda honom, men kunde dock ej förhindra att skottet träffade venstra armen, hvilken afhaglen blef genomskjuten. Sven Andersson gick, sedan han blifvit sårad, ett par slag fram och åter på golfvet, satte sig derefter på en stol, men föll strax derpå sanslös ned. Emanuel Persson hade deremot så snart skottet blifvit aflossadt, gått ut ur rummet och satt bössan på gården invid förstugudörren. Medan han här ännu qvarstod, kom samma piga, som varit närvarande då den bedröfliga handlingen utfördes, ut på gården och sade: ?Det var en förskräcklig gerning, Emanuel har gjort !? ?Ja, svarade denne, det var något, som ändå skulle göras. Detta yttrande kan antingen förklaras som en yttring af den hos allmogen så ofta förekommande fatalistiska föreställningen, att Pingen kan undgå sitt öde, eller ock som en hänsyftning på det spända förhållande, som sedan flera är tillbaka egt rum mellan de båda svågrarne. Rörande det sednare yttrade också den sårade sjelf, då han morgonen derpå på sitt sjukläger tillfrågades om det som inträffat : Detta skulle jag ha haft för många år sedan.? Emanuel Persson, som är en välbergad man, begaf sig straxt efter ogerningens begående, som inträffade seöndagsmorgon vid sjutiden, med sina penningar och värdepapper på fickan, från hemmet och styrde kosan upp till sin far i en af grannsocknarne. Der qvardröjde han till påföljande onsdag, då han återvände till hemmet samt äfven besökte svågern, hvilken ännu befann sig i ungefär samma tillstånd, som då han lemnade honom. Det mot Sven Andersson aflossade skottet hade räffat midten af dennes öfverarm På insidan af irmbenet och gått ut på baksidan af armen. På lennes framsida hade dervid bildats en Ssåröppling af en specieriksdalers vidd, men på armens paksida hade såret förgrenat sig i 3 ö pningar. Ehuru den sårade väl vårdades, blefvo dock hans rafter, sedan stelkramp slutligen tillkommit, utömda och söndagen den 26 på morgonen va lan död. Samma dag på aftonen häktades Emamel Persson. Vid några derefter hållna extrating gaf den anlagade, som visade sig mycket inbunden, högst å och ej synnerligen upplysande svar, samt yttade bland annat, att han vid det ifrågavarande illfället varit så rusig, att han ej kunde påninna sig om han tagit ned geväret och spännt o88 hane; men att han sigtat kom han deremot häg. Nytt extra ting hölls i och för samma sak ist. lördag, då ett vittne från Härryda uppgaf, tt den tilltalade redan för sex år sedan gätt ela nätterna igenom med sin bössa och lurat på vågern, hvilken ofta brukat vara ute på resor ch från dessa merendels återvände sent på näterna. Ransakningen kommer att fortsättas å Kärra ngställe den 1 nästk. Mars, och under tiden siter Emanuel Persson i Göteborgs cellfängelse i örvar, Den mördade har efterlemnat flera minderåriga arn, lyckligtvis i goda omständigheter, och äfen banemannen eger sådana, hvilka bittert beråta sin faders ohyggliga brott. Det berättas tt denne till sin äldste tolfårige son yttrat: Kom ihåg hvad jag säger dig: hål dig ifrån ränvinsflaskan; nu ser du här hur det annars an gå.? KEANE

2 mars 1867, sida 3

Thumbnail