Aftonbladet – 2 mars 1867, sida 2

LITTERATURTIDNING. Innehåll: Edholm, Bantings kar mot korpulens, — Från konstutställningen, Teckningar af Eskil. — Musikpressen: A. F. Lindblad, Sånger och visor. — Norsk litteratur. — Litteratur och konstnotiser. idholm, E. Bantings kur mot korpulens. Stockholm, 1866. Pris: 75 öre. Hela verlden har nu hört talas om Banting och havs regim för tjocka — eller, som en mångas vär farbror uttryckte sig: fullvuxna, — menniskor. Men liksom det ännu på 1800-talet i Paris fanns personer, som icke hört att Ludvig XVI var död, torde hos oss ännu kunna upptäckas en eller annan, com icke vet något om Banting, och till deras tjenst vilja vi framhålla ofvananförda lilla brochyr, hvilken alldeles ickefår förblandas med de i lyckligaste fall oskadliga, mestadels från tyskan öfversatta qvasimedicinska småböcker, som till heder för vårt förstånd börjat förlora krediten i värt land. Den profane läsaren behöfver icke befara, att i det lilla häftet stöta på några abrakadabra-recepter. Hvarken riskeiar han genom det att, i eolighet med en läkares spådom till en person, som läste apokry fiska läkarböcker, dö af ett tryckfel, ej heller ålägges han här någon asketisk diet-kurs — han skall tvärtom endast förundra sig öfver enkelheten och liberaliteten i de före skrifter, han här erhåller. Namnet William Banting tillhör en ännu lefvande hedersman i London, till yrket begrafnings-entrepenör. Efterhand hade denne Banting fetmat till den grad, att han blifvit en sannskyldig korpulensens martyr. För fetma kunde han ej bocka sig ned. -Håns försök att vara artig eller visa sin vördnad föreföllo andra ytterst löjliga och honom sjelf motbjudande och betydligt ansträngande. Bina skor kunde han ej lossa; baklänges måste han gå ned utför trappor och vid minsta ansträngning, synnerligen vid gående Upp trappor, som ej kunde företagas utan hjelp, pustade och svettades han erbarmligt.? Och likväl skulle hans tillstånd än mera förvärras; ty snart inställde sig älven svindel och susning för öronen och hörseln började allt mera svika. Under allt detta hade han genomgått 20 ohka behandlingsmetoder, förtärt massor at läkemedel, sirapserat, rott, ridit, badat, m? m., med en ihärdighet, som förtjenat beandran. En ung läkare, dr William Harvey, i London, till hvilken Banting vändt sig för sin döfhet, blef hans räddare. Dä döfheten berodde pi en omåttlig fettbildning, skulle denna först angripas, och till den ändar iöreskref dr Harvey sin patient en kur, som utgjorde så godt som raka motsatsen till alla dem Banting förut genomgått. Så längt ifrån att patienten skulle föra svältdiet och lefva på s. k. lätt föda, skulle han dagligen äta kraftiga födoämnen, hvilka han i flera år undvikit — kött, villebråd, fisk, grönsaker — men aflägga socker, mjölk, potates, hvetebröd, o. s. v. Redan efteren vecka hade kuren börjat verka. Efter 34 år hade Banting smalvat-flera tum och hans vigt minskats med 35 eng. skålpund; förbättringen fortgick oafbrutet, ända till en minskning af 12!4 tum af patientens omtång krivg lifvet. I ett Letter on corpulence, adressed to the Public (London 1863; sedan flera upplagor) redogjorde Banting för sin sjukdomshistoria och sin återställelse, och hans lilla anspråkslösa arbete, hvars två I första upplagor kostnadsfritt utdelades bland hans bekanta, trängde snart igenom. Kuren. llick heta den Batingska — om den också rättare bort uppkallas efter Harvey. — Banuings namn kom i hvars mans mun och han sjelf måste låta sig presenteras för-en af det kungliga husets medlemmar, 0. 8. v. I Det öfriga af boken innehålle: betraktelIser öfver Bantingska kuren ur fysiologiska loch kemiska synpunkter, m. m., samt nåTora fall af korpulens, der äfven i värt land densamma behandlats med framgång. Det f vittnar icke så särdeles högt om ingenia I medicorum?, att före Harvey metoden redan varit förebädad ej allenast af läkare — sä. som den gamle Celsus och van Swieten — utan helt enkelt af en belletrist, BxillatSavarin, den geniale författaren till Physiologie du Goåt — i förbigående nämwd: en bok, som ungdom kan studera för dess klassiska stil, män för det allvar, som gömmer Isig under dess lek, och fruar för dess store praktiska värde. — Från konstutställningen 1866. I de.sa Teckningar af Eskil möta oss nägra med rask och ledig penna utkastade reminiscenser från den sisia skandinaviska utställningen, Vi