Aftonbladet – 2 mars 1867, sida 2

— Konserter. En stark och välljudande tenorröst är nu för tiden en ganska sällsynt gåfva, en verklig skatt, för hvars uppsökande och öfverlemnande åt offentlig förvaltning de förnämsta operadirektioner i vår verldsdel nödgas göra ganska stora ansträngningar, hvilka stundom urarta till riktiga tenorjagter i provinserna, eller lockande och tubbande af en och annan, som blott genom sitt röstinstrument, icke genom några andra anlag, passar för scenen, och mot sin vilja drages dit förmedelst appointementer, som reta hans vinnivgslystnad och smickra hans fåfänga. En verkligt utmärkt tenor torde snart nog kunna anses som säker födkrok för dess innehafvare, men deremot af honom icke kunna tänkas såsom enskild tillhörighet. Särdeles lyckligt är då n sådan privatförmögenhets vinnande för det allmänna, på grund af hans forskningar eller genom slumpen, tillfallit en man, sådan som hr Franz Berwald, hvars mångsidiga kännarskap af och varma nit för konsten äro lika höjda öfver allt tvifvel. Den unge tenorsångare, som, under hr Berwalds auspicier, förlidne torsdag lät höra sig i La Croix salong, bar i sin gynnares och ledares intresse den bästa borgen för sitt värde såsom musikalisk upptäckt; at hans egna prestationer kunde man blott gissa att hans röst i sitt normala tillstånd icke torde sakna styrka och behag, hvilka begge egenskaper vu bortskymdes af en till. ällig, svår heshet, hvadan vi naturligtvis tillsvidare uppskjuta med vårt omdöme. — Konserten uppbars förträffligt genom de ut. märkta artister, som dertill lånat sitt väl villiga biträde. Fru Michaölis föredrag a Meyerbeer och fru Normans af Vieuxtemps voro glanspunkterna för aftonen, och Costas qvartett liksom den aria af Balfe, som sjöngs af br Behrens, vunno äfven liflig bifall. Onsdagens operakonsert inleddes på dei mest anslående sätt genom det fulländade ut förandet af Beethovens ?Coriolanus-ouver tur?, och fru Stenhammars derefter följande föredrag af den välkända arian ur Berwalds Estrella? var likaledes en konstnjutning a rikt intresse. Med afseende på de öfrigt nummer, som konserten innehöll: Qvarn ruinen? af Söderman, sextetten ur ?Vatten dragaren? samt BStabat Mater?, kunna v hänvisa till hvad vi helt nyligen om den yttrat, blott med tillägg att Rossinis snille verk nu utfördes ännu bättre än i kyrkan sant också tycktes väcka allmän hänförelst hos auditoriet.